Aalto-universitetet har i flera år tryckt ut uppstartsföretag bland både forskare och studerande och nu vill också Helsingfors universitet ge sig med i leken. Men startup-scenen förknippas ännu starkt med teknologibranschen och att fostra företagare inom medicin eller humaniora är ingen lätt uppgift. Det är andra året i rad som Helsinki Innovation Services, ett bolag

Aalto-universitetet har i flera år tryckt ut uppstartsföretag bland både forskare och studerande och nu vill också Helsingfors universitet ge sig med i leken. Men startup-scenen förknippas ännu starkt med teknologibranschen och att fostra företagare inom medicin eller humaniora är ingen lätt uppgift.

DSC_6021
Niclas Grandén visar en prototyp av sökmotorn Etsimo på en pekskärm. De mest relevanta sökorden hamnar närmast cirkelns mittpunkt. Bild: Niklas Evers

Det är andra året i rad som Helsinki Innovation Services, ett bolag vid Helsingfors universitet vars uppgift är att lyfta fram kommersiellt lönsam forskning, deltar i Slush. Tanken är att presentera alla nya innovationer, företag och idéer som fötts ur HU:s forskning under ett och samma tak på startup-konferensen. I år har universitetet lyckats skrapa ihop 15 stycken innovationer som mycket väl kan bli framtida företag bara de hittar rätt finansiärer.

Av de innovationer som presenteras av Helsingfors universitet är det bara ett par som redan nu har formats till företag. Ett av dem är Etsimo, en ny sorts personlig sökmotor som enligt egen utsago inte ger lika snäva resultat som till exempel Google. Startup-företaget Etsimo föddes i januari vid Helsinki Institutute for Information Technology, HIIT, Aalto-universitetets och Helsingfors universitets gemensamma forskningsinstitut.

– Med Google hittar man det mesta om man vet vad man söker efter. Men med Etsimo blir det lättare att hitta rätt också om man bara har en vag uppfattning om vad man söker, säger vd Thomas Grandell.

Etsimos resa har gått snabbt. I januari grundades företaget, under våren gjordes forskningmodellen om till en fungerande prototyp och i augusti stod demoversionen som presenteras under Slush klar.

Läs också: Trubbel under studietiden gav affärsidé

Demon är begränsad till att söka bland 35 000 Wikipedia-artiklar. Då användaren söker på till exempel ett namn visualiseras resultaten i en cirkel där de mest träffsäkra resultaten står närmast mitten. För att finjustera sökningen kan användaren sedan dra det mest relevanta resultatet till mitten som ett nytt sökord.

– Universitetet har jobbat med det här i tre år. Det arbetades mycket med att utveckla artificiell intelligens under projektet och vi har bland annat lämnat in två patentansökningar, säger Grandell.

Och det är inte bara innovationen, framtagen av forskare vid HIIT, som utgör kopplingen till den akademiska världen. Etsimo ägs till stor del av HU:s fonder, så också där är universitetskopplingen stark berättar Grandell.

DSC_6043
Helsingfors universitet på Slush. Bild: Niklas Evers

Hypen runt universiteten är stor i år. Leena Koivuranta arbetar vid Helsinki Innovation Services vars uppgift bland annat är att föra forskningen närmare näringslivet. Hon berättar att mottagandet har varit bra och att många är intresserade av vad som riktigt händer vid universitetet. Tidigare är det ju Aalto-universitetet som förknippats med startup-företagen.

– Det finns ett allt större intresse bland forskare att starta företag. Men hos oss kommer innovationerna lite långsammare eftersom det krävs mycket resurser och lov för att till exempel ge sig in i medicin-branschen. Vid Aalto, som är stora inom teknologibranschen, krävs ofta inte mer än en laptop för att grunda företag.

Koivuranta förklarar att idén kring att man som forskare ska sikta på en karriär inom universitetet har börjat luckras upp. Allt fler ser möjligheter utanför universitetets akademiska skyddsmurar.

– Speciellt bland de yngre forskarna som står inför karriärsval är steget till att grunda företag mindre än tidigare.

Vid en paneldiskussion kring universitetets roll i förhållande till näringslivet går HU:s rektor Jukka Kola ännu längre och menar att det kommersiella tänket måste få större genomslagskraft också bland studenterna.

– Men vi har mycket jobb att göra för att få näringslivet och resten av samhället att förstå hur mycket bra och användbart vi gör. Vi måste också få studenterna att förstå detta. Just nu görs det genom ett tätt samarbete med Helsinki Think Company som också drivs av studerande. Det är där det verkligt viktiga arbetet görs, säger Kola.

DSC_6093
HU:s rektor Jukka Kola hoppas att också fler studenter blir företagare. Bild: Niklas Evers

Bland innovationerna med koppling till HU finns också idéer som är lite mer i startgroparna än flaggskeppet Etsimo. En innovation som ännu är på prototypstadiet är Isaware, ett sensorsystem som läser av hur vi rör oss på allmänna platser. Innovationen kan användas bland annat för att mäta hur väl en reklamskärm fungerar, stannar fotgängare upp vid den eller går de bara förbi.

– Det här har tidigare gjorts med videoutrustning, men då krävs dyra kameror, stora servrar och komplicerad tungrodd programvara. Vi gör samma sak enkelt och billigt med rörelsesensorer, säger Kim Janson vd för Isaware som tillverkar sensorerna.

DSC_5934
Företaget Isawares rörelsesensorer följer med aktiviteten i HU:s monter. Forskare från universitetet står bakom mjukvaran som analyserar rörelsen. Bild: Niklas Evers

Medan Isaware tillverkar sensorerna står forskare vid Helsingfors universitet för programvaran som analyserar fotgängarnas rörelse. Målet är att hitta finansiering på en miljon euro, då kan innovationen inom ett år vara ett företag med egna testutrymmen och produktion.

– Det är bra för oss att vara här tillsammans med universitetet. Nästa år då vi är lite större står vi säkert på egen hand i en egen liten monter och då blir det svårare att få synlighet, säger Janson.

Åtminstone i det slutna optimistiska universumet som skapas kring Slush ser Helsingfors universitets innovationshype ut som en win-win situation. Forskarföretagarna drar nytta av att ha ett högt rankat och trovärdigt universitet i ryggen, både som ägare och referens då de söker investering. HU vinner å sin sida på att blidka både regeringen, som hoppas kunna maximera nyttan av universitetens forskning i samhället och näringslivet, och nya studerande som ser att det går att skapa sitt eget jobb efter studierna även om de skulle råka bli utan både forskarstipendium och statlig eller kommunal anställning.

 

Om skribenten
Publicerad
november 24, 2015

1 kommentar om “Fler forskare blir företagare”

Lämna ett svar