Jenna Jauhiainen välkomnar besökarna till galleriet. Foto: Elis Karell.

På utställningen MEMExhibition får besökaren göra en djupdykning i internets dunklaste hörn.

Ett tomt och mörkt rum möter besökaren på galleriet Oksasenkatu 11. Förra veckoslutet öppnade konstnärskollektivet HYPERREAALIYAH utställningen MEMExhibition, men i själva galleriutrymmet finns ingenting förutom en gästbok och svarta tyg över väggarna och fönstren.

Jenna Jauhiainen, grundande medlem i kollektivet, kommer efter en stund in för hålla en inledande diskussion om vad memes innebär för besökaren och ge en innehållsvarning. Sedan visar hen vägen ner till källaren, där besökaren i lugn och ro får bekanta sig med en interaktiv installation bestående av cirka 4000 memes. I utrymmet finns också litteratur och annat material som besökaren kan använda för att vidare undersöka och förstå ämnet.

Efter att ha kommit tillbaka upp från källaren för besökaren ännu ett avslutande samtal med Jauhiainen, där de tillsammans går igenom nya tankar och idéer som väckts.

– Grundidén bakom utställningen är att undersöka hur man talar om memes, hur man hittar betydelse i dem. Att de är mycket mera än bara rolig bild och text, säger Jauhiainen.

Ämnet är bekant för HYPERREAALIYAH. Kollektivet, som enligt Jauhiainen består av 7-8 aktiva medlemmar och stundvis upp till 20 personer, har undersökt memes och memetik sedan 2014.

Kollektivet fick medieuppmärksamhet 2015, då de producerade den högerextrema föreningen Suomen Sisus videohistorik. Uppdraget gavs ursprungligen av en slump till Jauhiainen, som genast såg möjligheterna för ett artivistiskt projekt.

Den resulterande 19 minuter långa videon följer ordagrant föreningens manuskript, som bara inkluderade en lista på historiska händelser samt uppmaningen att fritt tolka och audiovisualisera dem. Med skickades också en del bild- och textmaterial, men kollektivet valde i stället att själv producerad allt övrigt material för videon.

– De försökte skapa en hyperverklig version av vad de är, en egen verklighet. Vi tolkade i stället manuskriptet på vårt eget sätt, genom att utgå från hur vi ser på Suomen Sisu.

Begreppet hyperverklighet, som finns i kollektivets namn, utgör ett genomgående tema i kollektivets konstnärliga verksamhet och aktivism. Begreppet myntades ursprungligen av den franska sociologen Jean Baudrillard och syftar på ett tillstånd i dagens postmoderna medialiserade värld där simuleringar och representationer av verkligheten känns mera verkliga än verkligheten.

Tillståndet beskriver perfekt upplevelsen av att vara på internet, tänkte Jauhiainen efter att för första gången hört om begreppet. I konstnärskollektivet HYPERREAALIYAH har temat undersökts i olika former sedan dess, ofta med fokus på memes och annat online-innehåll.

Den andra delen av kollektivets namn, aaliyah, är hebreiska och syftar på judarnas återvändande till det heliga landet. I HYPERREAALIYAHS fall syftar det på återvändande till betydelse, återvändande till verkligheten.

Memetiska sfärer och irl

Det hyperverkliga tillståndet har också en inverkan på samhälleliga maktförhållanden. Genom att styra vilka bilder och simulationer som produceras kan någon aktör i praktiken styra hur vi uppfattar verkligheten.

Baudrillard använde Kuwaitkriget i början av 90-talet som exempel: den amerikanska militären och medieindustrin kontrollerade noggrant hur kriget representerades, och vad som verkligen hände i Mellanöstern blev i skymundan och i praktiken obetydligt för krigets konsekvenser.

Memes (eller mem, som de egentligen heter på svenska, men ingen säger väl så?) är bara en aspekt av hyperverkligheten, men Jauhiainen anser att de får alldeles för lite fokus i dagens läge.

– Jag tror att vi nu lever i de sista stunderna av ett slags oskuldsfullt förhållande till memes. Om fem eller tio år tänker vi definitivt helt annorlunda om dem, hur information sprids och budskap formas via dem.

Bild: HYPERREAALIYAH.

Som ett exempel på memetisk hyperverklighet nämner Jauhiainen USA:s presidentval 2016. Så gott som alla experter, journalister och forskare var bombsäkra på att Hillary Clinton skulle vinna valet, ända upp till några timmar före resultatet. På internet såg det helt annorlunda ut.

– Redan på sommaren 2016, några månader efter att Hillary nominerades som demokraternas kandidat, var jag helt säkert på att Trump skulle vinna. Kring honom fanns en stark, enhetlig och massiv memetisk sfär, medan det knappt fanns något motsvarande kring Hillary alls.

– Det är synd att inte Bernie Sanders nominerades i stället, eftersom det kring honom också fanns en väldigt organisk memetisk sfär och stark berättelse.

Trots att den simulerade verkligheten – i detta fall memes på internet – i princip är helt skild från den ”verkliga verkligheten”, är den alltså i praktiken inte det. Till det hyperverkliga tillståndet hör att gränserna mellan verklighet och simulation är suddiga eller rentav osynliga, obetydliga.

Sannfinländarnas jytky år 2011, och fortsatta framgång, kan också ses som ett exempel på när ”irl-verkligheten” och den memetiska hyperverkligheten krockar eller blandas ihop. Enligt Jauhiainen finns det en massiv memetisk sfär kring högerextremt, rasistiskt och fascistiskt innehåll på nätet, särskilt i Finland. Den memetiska sfären är speciellt stark eftersom den bygger på en tydlig berättelse och är enhetlig, det vill säga hänvisar tillbaka till sig själv.

Exempelvis kan någon enskild och till synes harmlös bild eller fras, kanske helt utan något uttalat högerextremt innehåll, vara del av någon större memetisk sfär. Då den sprids stärks den memetiska sfären, som i sin tur leder till att mera memes sprids, och så vidare.

– Många av de memes som visas här på utställningen är också rasistiska eller på något annat sätt hatfyllda och diskriminerande, men vi valde att ändå inkludera dem. Sådant innehåll är väldigt vanligt på exempelvis Ylilauta, som är en av Finlands mest lästa nätsidor.

Jauhiainen konstaterar att en väldigt stor del av finska memes är just sådana, och att någon tydlig motpol inte riktigt existerar, åtminstone inte i samma omfattning. De mera progressiva memes som delas i hens egen umgängeskrets är klart mera marginella, och oftast engelskspråkiga.

Hur påverkar memes?

Då jag träffar Jauhiainen på galleriet har utställningen varit öppen ett par dagar. Enligt Jauhiainen har konceptet fungerat till och med bättre än förväntat, besökarantalet har varit ovanligt högt för en liten galleriutställning.

– Vi har fört givande diskussioner med alla besökare, som har varit allt från människor som inte vet vad memes är till människor som själv skapat virala memes. Många har sagt att utställningen verkligen har öppnat deras ögon.

Jauhiainen diskuterar gärna memes från cyberpsykologins och informationspåverkans perspektiv. Hen citerar forskning enligt vilken internet försnabbar och förändrar psykologiska processer: om man utsätts för internet dagligen, vilket så gott som alla gör, kan ens världsbild som snabbast ändra på några månader, medan en motsvarande förändring vanligtvis skulle ta flera år.

Dessutom har redan tidigare forskning visat att de människor som tror att de inte kan påverkas är de lättaste att påverka. Då man är säker på att alla ens tankar är ens egna och inte ifrågasätter varifrån de kommer från, kan ens tankar eller hela världsbild omformas relativt obemärkt och snabbt på nätet.

Bild: HYPERREAALIYAH.

Särskilt på nätet är det ofta svårt att förhålla sig kritiskt till innehåll, eftersom det oftast upplevs ensam i en fysiskt trygg omgivning.

– Om någon på järnvägstorget skulle skrika i megafon att moskéer ska brännas skulle man reagera på ett helt annat sätt än om man ser en meme med samma budskap då man ligger hemma i soffan. Men också memes påverkar mottagaren, de lämnar alltid någon slags litet spår.

Den falska känslan av trygghet leder till en slags bedövning mot extremt innehåll. Det har också flera besökare nämnt i samband med utställningen, efter att ha spenderat ett tiotal minuter nere i källaren och utsatts för hundra- eller tusentals memes.

Jauhiainen hoppas att utställningen skulle väcka människor till att inte bara tanklöst scrolla vidare nästa gång de stöter på memes. Man behöver inte bli paranoid, men man kan fråga sig själv vad det man ser innebär, vad det hänvisar till, vad det berättar om och vilka känslor det väcker.

– Undervisar man redan om memes i grundskolans mediekunskap? Jag hoppas åtminstone det, det skulle absolut behövas mera läskunskap i memes i framtiden.

Så centrala som memes redan är i vår kultur i dag är det nästan omöjligt att föreställa sig hurudan roll de kunde spela i framtiden. Memes används redan för informationspåverkan, vad är nästa steg? Vilka former kommer de att ta? Kommer det att finnas AI-genererade memes? Kan de användas för positiva ändamål?

Dessa frågor bjuder HYPERREAALIYAH in alla som vill att fundera på.


Utställningen är öppen tills den 24 november, onsdagar till söndagar, klockan 12 till 18. Mera info här.

Om skribenten
Redaktör på Studentbladet @eliskarell
Publicerad
november 7, 2019

Lämna ett svar