Hälften av studerande i huvudstadsregionen lever under fattigdomsgränsen, och arbete vid sidan om förlänger studierna. Som en lösning på problemen – och passligt inför riksdagsvalet – kräver HUS basinkomst.

De senaste åren har studiestödet undergått flera reformer. Bland de största är minskningen av studiepenningen och ökningen av studielånet, samt minskningen av stödmånader.

Att studenters utkomst i allt högre grad blivit baserad på lån har huvudsakligen motiverats med att man vill påskynda studietakten.

Huruvida det målet har uppnåtts är tvivelaktigt, enligt en färsk utredning om studerandes ekonomi. Över 1000 studerande på både Helsingfors universitet och Aalto-universitetet svarade på enkätundersökningen som gjordes av Otus (Opiskelun ja koulutuksen tutkimussäätiö).

Av de som är berättigade till studielån tar knappa två tredjedelar studielån. Den överlägset vanligaste orsaken att ta studielån är för att helt enkelt trygga ens utkomst.

Att arbeta vid sidan om studierna fortsätter ändå vara mera populärt än att ta lån. 74 procent av studenter arbetade antingen heltid, deltid eller periodvis under läsåret 2017–2018. Samtidigt så uppskattar ungefär 70 procent att deras studietakt lider av arbete vid sidan om studierna.

Medianinkomsten för studerande var 1267 euro – löneinkomster, studielån, stipendier, stöd från familj och släktingar och övriga förmåner och inkomster medräknat. I praktiken betyder det alltså att ungefär hälften av studenter lever under EU:s relativa fattigdomsgräns, som Statistikcentralen benämner låginkomstgräns (1230 euro i månaden).

Skillnaderna mellan universiteten är små. Medianinkomsten för Helsingfors universitet var 1250 euro, och för Aalto 1278 euro. Antalet svarande räcker inte för att dra statistiskt signifikanta slutsatser om skillnader mellan t.ex. fakulteter eller språkgrupper.

Spridningen i de olika inkomstklasserna var desto större. Den understa fjärdedelen av studerande hade mindre än 850 euro inkomster, medan den översta fjärdedelen hade över 1864 euro inkomster.

Inkomsterna är klart större än 2009, då medianinkomsten för HU-studerande var endast 850 euro. Skillnaden kan delvis förklaras med övergången från studiestödets bostadstillägg till allmänt bostadsstöd, och ökningen av maximibeloppet för studielån.

Att inkomsterna är nästan 50 procent högre än för tio år sedan betyder inte nödvändigtvis att studerande skulle ha mera pengar kvar efter nödvändiga utgifter. Inflationens ökning drabbar låginkomsttagare starkare än medelinkomsttagare, eftersom vardagliga utgifter som mat och kollektivtrafik utgör en proportionellt större del av utgifterna.

En annan orsak till studerandes ökade utgifter är hyrornas kraftiga ökning i huvudstadsregionen. Mediansumman för studerandes boendeutgifter i huvudstadsregionen är 450 euro i månaden, medan samma summa för HU-studerande för tio år sedan var 312 euro.

Lämna ett svar