Det senaste året har varit en framgångssaga för det svenska uppstickarpartiet Feministiskt initiativ (FI). Partiet sparkade förra våren i gång en feministisk valrörelse som ledde till ett mandat i EU-parlamentet och representanter i flera svenska kommuner men inte ända fram till riksdagen. Då riksdagsvalet i Finland närmar sig blir frågan så klart om någonting liknande

Det senaste året har varit en framgångssaga för det svenska uppstickarpartiet Feministiskt initiativ (FI). Partiet sparkade förra våren i gång en feministisk valrörelse som ledde till ett mandat i EU-parlamentet och representanter i flera svenska kommuner men inte ända fram till riksdagen. Då riksdagsvalet i Finland närmar sig blir frågan så klart om någonting liknande skulle vara möjligt här.

Då Studentbladet träffar FI:s partiordförande Gudrun Schyman säger hon att feministiska partier är en nödvändighet också i andra länder än Sverige, främst som en motvikt till en växande extremhöger. Den 66-åriga vänstertanten hötter med näven och säger att patriarkatet ska krossas och ett jämställt samhälle uppnås ännu under hennes livstid.

Läs också: Schyman vill väcka F-rörelsen i Finland

Men i Finland har varken feminism eller jämställdhet en speciellt stor roll i samhällsdebatten. Den rådande synen verkar vara att jämställdheten är uppnådd och därför onödig att diskutera. Vi kan ju stoltsera med en andra plats efter Island på World Economic Forums jämställdhetslista. Dessutom är vi är snabba med att nämna Finlands tidiga införande av rösträtt för kvinnor 1906, som om det skulle ha någonting med dagens situation att göra. Och ungefär där slutar diskussionen. På pappret är vi ju trots allt ett av världens mest jämställda länder.

Men något är ruttet i republiken Finland. De flesta topposter inom politik och näringsliv innehas av män, och bortsett från den könsneutrala äktenskapslagen har det gjorts få framsteg på jämställdhetsfronten.

I februari 2015 böjde regeringen sig för Kristdemokraternas krav och valde att inte låta riksdagen ta ställning till en rad förslag som skulle ha främjat jämställdhet. Bland annat slopades moderskapslagen som skulle ha gett rätt till båda mödrarna i ett registrerat partnerskap att erkännas som föräldrar utan att behöva adoptera sitt eget barn. Inte heller förslaget om lika lång föräldraledighet för mammor och pappor blir av, också om det råder olika åsikter om  hur rättvist det förslaget egentligen är. Dessutom fälldes translagen som skulle ha förbjudit tvångssterilisering av personer som genomgått könskorrigering. Tvångssteriliseringen strider för övrig mot de mänskliga rättigheterna och har bland annat kritiserats av FN:s människorättsråd som anser det vara en form av tortyr.

Ett feministiskt parti i Finland är knappast realistiskt men världens näst mest jämställda land är i desperat behov av en feministisk rörelse. Nu.

Om skribenten
Publicerad
mars 7, 2015

3 kommentarer om “Ledare: Behöver vi ett feministiskt parti?”

  1. Behöver vi ett feministiskt parti?
    Det får väljaren avgöra.
    Just nu så är svaret nej i riksdagen.

    Basen för all diskussion om föräldraledighet bör vara att
    mamma och pappa tar 50% var av tiden.

  2. Formuleringar av typen ”Den 66-åriga vänstertanten hötter med näven och säger att patriarkatet ska krossas” hjälper ju inte direkt jämställdheten på traven i Finland…

Lämna ett svar