Pulkaåkning på fastlagstisdagen är en tradition som lever och mår bra. I Åbo och Vasa ordnas varje år evenemanget Fastlaskiainen och i Helsingfors kallas motsvarande händelse Laskiaisrieha. En snabb och statistiskt ohållbar rundfrågning bland studerande i Svenskfinland visar att kunskapen om varför det hör till att åka pulka på fastlagstisdagen är på en alarmerande låg

Pulkaåkning på fastlagstisdagen är en tradition som lever och mår bra. I Åbo och Vasa ordnas varje år evenemanget Fastlaskiainen och i Helsingfors kallas motsvarande händelse Laskiaisrieha.

En snabb och statistiskt ohållbar rundfrågning bland studerande i Svenskfinland visar att kunskapen om varför det hör till att åka pulka på fastlagstisdagen är på en alarmerande låg nivå. Studentbladet axlar därför sitt ansvar som folkbildare och serverar en historielektion till punschen.

Enligt Anne Bergman, arkivarie vid Svenska Litteratursällskapets Folkkultursarkiv, är studenternas pulkaåkning och allmänna härjande på fastlagstisdagen den mest seglivade fastlagstraditionen i Finland.

Bild: Tuomas Puikkonen/Flickr

– Fastlagen firades som mest under 1800-talet, men en bit in på 1900-talet avtog festligheterna. Men studenterna fortsatte med pulkaåkningen. Först på 70- och 80-talen uppstod fastlagsfirandet igen bland de breda massorna, säger Bergman.

Men varför firar vi då fastlagstisdag? I grunden handlar det om en kristen tradition. Fastlagen, det vill säga de tre dagarna innan fastan, inleds på fastlagssöndagen och slutar med fastlagstisdagen. Ända sedan början av 1800-talet har traditionen varit att frossa och festa loss för att vara beredd på den 40 dagar långa fasteperioden fram till långfredagen.

Bild: Tuomas Puikkonen/Flickr
Bild: Tuomas Puikkonen/Flickr

Enligt Bergman har finländarna ändå aldrig på allvar fastat under fastan, men frosseriet har ändå spelat en viktig roll i fastlagskulturen. Allra vildast gick det till i städerna för över 100 år sedan då fastlagen var en enorm fest som kunde hålla på i en hel vecka.

– Dagens studentevenemang härstammar från överklassens fastlagsfirande i städerna på 1800-talet. Då hade man häst och släde i långa tåg, på upp till 50 slädar, för att ta sig till restauranger där de rikaste festade på blinier, säger Bergman.

Hon berättar också att det i städerna ordnades andra upptåg som backåkning, snöbollskrig och maskerader. Traditionerna kring fastlagsfirandet i städerna på 1800-talet kom i första hand från Ryssland och Baltikum. Det är också orsaken till att fastlagsfirandet och pulkaåkning inte är lika stort i Sverige som i Finland.

Allmän Helsingfors krasch
Bild: Studentbladet (Laskiasrieha 2009)

Men det är inte bara de rika stadsborna som inspirerat studenternas pulkaåkning. Fastlagen har förstås också firats på landsbygden, men inte lika storslaget som inne i städerna. Visserligen har landsbygden också följt det kristna kalenderåret, men firandet var inte lika influerat av ryska traditioner. På landsbygden var det i första hand kvinnorna som stod för fastlagsritualerna. De sysslade med långlinsåkning. Genom att åka kälke i backarna och läsa olika ramsor hoppades man att kålrötterna, potatisen , linet och hampan skulle få en god skörd kommande sommar.

– Man trodde att det bara fanns ett visst mått av lycka i världen och gjorde därför allt för att få så mycket av den här lyckan som möjligt.

Av landsbygdens traditioner är det i första hand ärtsoppan som lever kvar i dagens studenttraditioner. Men den ärtsoppa som man på fastlagstisdagen skyfflar i sig på Vårdberget eller på Nylands Nation är en blek kopia av den rätt som avnjöts på landsbygden för över hundra år sedan. Ärtsoppan var en fet rätt med potatis, ärter, korv och fläsk som passade bra in i frosseriet innan fastan.

– Förr kunde man till och med lägga ner ett helt ko- eller fårhuvud i ärtsoppan för att få den riktigt fet och god. Något sådant skulle man ju aldrig komma att tänka på i dag.

Tittar man i backspegeln är det alltså studenterna som hållit de gamla traditionerna från 1800-talet i gång.

– Jag tycker att det är helt i sin ordning. Det är mycket trevligt att de gamla stadstraditionerna har överlevt genom studenterna, säger Bergman.

Om skribenten
Publicerad
februari 17, 2015

2 kommentarer om “Därför åker vi pulka på fastlagstisdagen”

Kommentera