Idén är att göra en nytolkning av Mobergs vision om en gata från teknologbyn till högskolan på ett sätt som passar modern tid. Verstas Architects

Urds, Täffä, Ruma betonimöhkäle, TF – kärt barn har många namn. Planerna på att riva den legendariska byggnaden Urdsgjallar är något som återigen börjat figurera i medierna och en del har reagerat starkt mot att byggnaden skulle rivas. Men har rapporteringen varit för ensidig?

Bland annat Camilla och Mikael Moberg har starkt kritiserat planerna på att riva deras pappa, Kurt Mobergs byggnad i Otnäs (HBL 18.9.2020). Också arkitekturhistorikern Tore Tallqvist har riktat skarp kritik mot rivningen i en insändare för Huvudstadsbladet (23.9.2020). Men vad är det riktigt som händer i Otnäs och hur ser planerna ut? Jag beslöt att höra vad TF själva hade att säga om saken och ringde upp deras ordförande Albert Rehnberg för att få veta mer.

 

– Vi hoppas såklart att helheten och kontexten beaktas och inte endast det faktum att byggnaden rivs, säger Rehnberg under intervjun.

 

Och det är något jag ska försöka göra, så gott jag kan.

 

Urdsgjallar ses som en arkitektoniskt viktig byggnad och kan, enligt vissa, räknas som en av de främsta byggnaderna i rengjuten betong som byggdes under 1960- och 70-talen. Byggnaden ritades av arkitekten Kurt Moberg och blev klar 1966. Sedan dess har Urdsgjallar fungerat som Teknologföreningens nationshus och därmed varit centrum för mycket fester och studentevenemang.

 

-Urdsgjallar är ju TF:s hem och vi har många fina minnen förknippade med den. Trots det är det ändå människorna och stämningen som varit det viktigaste genom åren, menar Rehnberg.

 

TF:s ordförande Albert Rehnberg är ivrig över TF:s framtida planer.

Trots kärleken till Urdsgjallar har TF bestämt att i stället för att bevara betongbyggnaden bygga studentbostäder på tomten kring platsen där det nuvarande huset står.

 

– Byggnaden har i alla tider varit ett utrymme för TF och nu är tanken att vi inte ska vara kvar här på tomten utan att vi skulle flytta närmare Otnäs centrum eftersom TF har vuxit mycket de senaste 50 åren och vi vill fortsätta vara i ett levande Otnäs. Att låta Ursdgjallar stå tomt skulle inte vara ett fint öde för byggnaden.

 

Diskussionen om Urdsgjallars öde har vid det här laget förekommit i många år. TF inledde ett visionsarbete redan 2010 innan Aalto grundades. Aalto skulle bli en ny tvärvetenskaplig högskola och TF:s roll i denna nya omgivning kartlades. Därmed föddes också tanken på att hitta mer ändamålsenliga utrymmen för framtidens TF.

 

-Nu planerar vi som bäst ett studerandecenter i centrum av Otnäs tillsammans med AUS och KY, d.v.s. Studentkåren och Kauppatieiteiden ylioppilaat. Tanken är att skapa en träffpunkt för alla studerande vid Aalto och samtidigt ett svenskt rum i Otnäs som kan agera som ett nytt hem för TF.

 

Som det ser ut nu har TF lämnat in sin plan till Stadsplaneringsnämnden men processen är ännu lång. Urdsgjallar står sannolikt kvar till 2024, om inte ännu längre, beroende på hur snabbt arbetet med studerandecentret framskrider.

 

Eftersom det är TF själva som kommit fram med förslaget och fått möjligheten att utveckla planen är de optimistiska över att idén ska gå igenom.

 

-Mycket av vårt planeringsarbete går ut på att hålla kvar tanken om platsens historia. Vi tar i beaktande den ursprungliga arkitektens vision, hela konceptet bygger på Mobergs grundidé vilket vi tycker att är mycket häftigt.

 

Delar av huset kommer alltså att bevaras och också i framtiden kommer man kunna urskilja den intressanta betongarkitektur från 60-talet. Idén är att göra en nytolkning av Mobergs vision om en gata från teknologbyn till högskolan på ett sätt som passar vår tid. På så sätt kan visionen leva vidare, samtidigt som tomten och byggnaden får fortsatt liv i en ny form.

 

Urdsgjallar i dagsläget. Huset ritades av arkitekten Kurt Moberg och blev verklighet 1966.

Med tanke på att Urdsgjallar har konstaterats vara en historiskt viktig byggnad är jag ivrig över att få veta ifall Rehnberg fått höra Museiverkets åsikt gällande rivningen. Just nu menar Rehnberg dock att han inte hört något från Museiverket och att han därför inte kan uttala sig om Museiverkets åsikt och del i processen.

 

– Sist och slutligen är det ju TF:s byggnad. Planerna vi har borde vara de bästa möjliga också för Museiverket eftersom vi ändå behåller byggnadens ursprungsidéer.

 

Rehnberg avslutar med att konstatera att det i slutändan borde vara TF själva som bestämmer över sina byggnader.

 

-Vi bor ju i det här huset varje dag! Många tänker kanske på festerna och evenemangen, men det är den dagliga verksamheten och gemenskapen som är kärnan i TF och det som vi vill främja genom utrymmesförnyelsen.

 

Om skribenten
Publicerad
oktober 5, 2020

Lämna ett svar