Två historiker, en producent och en ljudtekniker. Plus röstskådespelare och expertgäster. Det är rollistan bakom den nya podcasten som lanseras i dag.

Dagen innan lanseringen har Hissapodden släppfest vid en av Skatuddens restauranger. Övre våningen är så fullpackad att du måste stå i trappan om du är sen till uppspelningen av podcastens smakprov.

Framgången innan podcasten ens släppts beror antagligen på många olika saker. Bland annat utkommer den i samarbete med Hufvudstadsbladet, och poddens skapare verkar även ha ett starkt stöd bland sina vänkretsar.

Studentbladet är dock där för Hissapoddens koncept – och vision – om att bredda våra historiekunskaper. När podcastens smakprov är färdigspelat går jag därför fram till skaparna som ser minst sagt glada ut. Tobias, Veronica, Freja och Anna tar en paus i minglandet för att svara på våra frågor.

– Våra partners och kollegor har tidigare fått provlyssna podden. Men nu är det skönt att få spela upp den till lite flera, berättar de i samlad skara.

Kunskap och underhållning

Det är också i en samlad skara som de producerar Hissapodden. De har alla specifika uppgifter, men beskriver sig som en platt organisation med jämnt fördelat inflytande.

Tobias studerar film och media vid Arcada, så han ansvarar över ljudkvalitet och klipp. Veronica och Anna har studerat historia vid Helsingfors universitet, så de skriver manus och är även poddens programledare. Freja är färdigutbildad producent, så hennes uppgift får ni själva gissa.

Dessutom har de ibland en röstskådespelare som dramatiserar avsnittens valda historiska händelser. Och till varje avsnitt bjuder de även in expertgäster, vilka ofta är unga forskare från Helsingfors universitet.

– En bra podd ska man kunna lyssna till på samma gång som man upplever den, säger Tobias.

Podcastens målgrupp är unga vuxna. Utgångspunkten är därför att popularisera historievetenskap, och komplettera den kunskap vi fått från skolbänken. Varje avsnitt tar upp olika historiska händelser, vilka benas ut enligt ny forskning och görs intressanta av unga röster.

– Det finns många historier som inte berättats förut men förtjänar uppmärksamhet, säger Anna.

”Bara att köra”

En podcasts livslängd brukar inte vara lång, men just Hissapoddens livskraft tvivlar inte skaparna på. De vilar på mångfalden i historiska berättelser och har även några praktiska knep för en lyckad podd.  Deras fyrtio minuter långa avsnitt är bearbetade in i minsta detalj.

–  Har man en bra idé och lyckas nischa den har man en bra början. Då kan man börja pitcha sin podd till olika samarbetspartners och på så sätt få en bredare publik. Får man ett nej går man vidare till nästa, säger Anna.

– Det är bara att köra, fortsätter Freja.

Själva fick de först ett nej från Yle, men HBL nappade direkt. I framtiden kommer de kanske även samarbeta med universitet. Det här genom att erbjuda praktikplatser till historiestuderande. Bakom deras podd-avsnitt finns nämligen mycket efterforskning som bearbetas till manus.

– Vi skriver väldigt detaljerade manus eftersom det stöder vår genre. Sedan läser vi dem högt innan vi spelar in, säger Veronica.

Och tur är ju det! För alla som någonsin lyssnat till faktabaserade podcasts kan antagligen hålla med om att det är lätt att tappa fokus. Därför lyssnar jag till Hissapoddens första avsnitt medan jag tillagar lunch. Jag vill testa om deras fakta lyckas fånga mitt intresse och fastna i mitt medvetande, på samma gång som jag fokuserar på något annat. Podcasts är ju ändå till för att konsumeras under vardagliga sysslor.

Och betyget?

Det första avsnittet funkar verkligen – i alla fall enligt mina preferenser. Det har allt från historisk fakta, ett fallstudium och anknytningar till vår samtid. Ser med andra ord fram emot de fyra kommande avsnitten, som är inplanerade fram till jul. Ett avsnitt varannan vecka.

Om du har idéer, eller tycker att du borde få gästa Hissapodden, säger skaparna att det är fritt fram att kontakta dem inför vårens avsnitt. Men fram tills dess kan du lyssna på dem här.

Lämna ett svar