Hoppa till innehåll

Elin Almén reder ut hur sociala medier påverkar dina val – är du smart nog att stå emot?

I dag kan jag – om det är val eller inte – följa politik och nyheter i mina sociala flöden. När jag vill och var jag vill i min telefon. Och den vet ju redan till och med  innan vad jag gillar. Supersmidigt! Tills man hört talas om uttryck som fake news, algoritmer, filterbubblor och trollfabriker. Men behöver jag – som bor här i Sverige – och som dessutom är en så smart, självständig och logiskt tänkande människa ens bry mig om allt det här? 

Med de orden inleder Almén sina avsnitt i dokumentärserien Har jag något val?. De är fem stycken och de är alla ungefär femton minuter långa – och med lika många infallsvinklar är hennes mål att finna svaret på hur sociala medier påverkar våra politiska val. Hon vill veta hur sociala medier kartlägger oss, för att se på hur olika politiska aktörer använder den samlade informationen.

Förutom att Almén är programledare är hon även komiker och skådespelare – sidor hon skickligt använder för att förklara samhälleliga fenomen i sin nu Finlandsaktuella dokumentärserie. Med hennes vägledning blir sociala mediers komplexa spel plötsligt helt förståeligt.

– Programmets producenter ville tilltala en yngre politik, och eftersom jag är komiker kan jag närma mig ett allvarligare ämne med en lättare approach, säger Almén när vi ringer upp henne.

Med avstamp i USA

Har jag något val? spelades in inför riksdagsvalet i Sverige 2018. De ville genom att undersöka trender i USA måla upp en verklighet som även gäller för oss européer – och på så sätt uppmärksamma de svenska väljarna om hur sociala medier används för att påverka i politiska val.

Programmets utgångspunkt är att vi ser på oss själva som smarta och självständiga individer – immuna för påtryckningar. För visst är tanken att du som nordbo skulle gå på falska nyheter lika lätt som en amerikanare långt från sanningen. Eller hur är det? Är vi verkligen smarta nog att stå emot?

– Nej, ingen är smart nog att stå emot hundra procent och därför är det viktigt att vi är medvetna om riskerna. Här finns också massor med fake news, säger Almén.

Under inspelningen fick hon många aha-upplevelser. Till exempel trodde Almén att de olika Facebook-texterna bara var på skoj. Hon var inte medveten om att aktörerna bakom dem samlar personlig information, som sedan används för både ekonomiska och politiska strategier.

– Nu tänker jag nog efter innan jag testar vilken Disneykaraktär jag är. Det måste vara ett väldigt kul test för att det ska vara värt all info de får om mig, säger Almén med ett ironiskt skratt.

Anmäl misstankar!

Efter inspelningarna har Almén kommit till insikten att vi måste ta ett gemensamt ansvar för att tackla sociala mediers grepp om oss. Ser du något misstänksamt gäller det att kolla upp källan, och reflektera vilket syfte som innehållets skapare kan ha. Faktakollen som var mera svartvit under de tryckta tidningarnas stortid är i dag mera upp till dig.

– Jag tror vi har blivit bättre på att själva kontrollera, men man kan alltid vara mera vaksam. Sedan måste vi ta vårt gemensamma ansvar och alltid anmäla när vi misstänker fake news!

Sedan en tid tillbaka kan man lätt göra det här genom några få klick på Facebook. Klicka först på inläggets tre punkter i övre högra hörnet, sedan på ”lämna feedback om det här inlägget” och välj sedan ”falska nyheter”. På Instagram kan du anmäla ett inlägg som ”skräppost” eller ”olämpligt”. På Twitter har du (som på FB) fler alternativ när du anmäler ett inlägg. Där kan du inte välja att anmäla falska nyheter, med där finns istället alternativet ”Politisk annons eller annons om en särskild fråga utan etikettering”.

Om din anmälning leder till åtgärder är en annan fråga. Men efter att ha talat med flera experter säger Almén att effekter kan nås om flera anmäler samma inlägg. Det är som tidigare sagts frågan om ett gemensamt ansvar.

Studentbladets chefredaktör 2019

Vad tycker du?