Anna Lemström och Emilia Tuurala. Foto: Elis Karell.

Riksdagsvalet närmar sig och studentkårerna lobbar för fulla muggar. Men hurudan politik görs det med ditt passiva stöd?

Trodde du att politik är något som görs bakom stängda dörrar i Riksdagshuset och Statsrådsborgen, och det enda sättet för dig som vanlig studerande att påverka politiken är via val vart fjärde år? Då har du helt fel.

Både kring och mellan valen, men särskilt inför dem, sker omfattande påverkan av politikens och valens innehåll. Det är inte bara partierna som lägger enorma summor pengar på kampanjer – företag, fackföreningar, näringslivet, medborgarrörelser och många andra samhälleliga aktörer gör allt vad de kan för att se till att de intressen de bevakar ska beaktas i politiken.

Det är alltså bara rimligt att studentkårerna också deltar i cirkusen vi kallar parlamentarisk politik.

– Ibland stöter man på påståenden att studentkåren borde vara ”opolitisk”, men politik är en oundviklig del av universiteten och studentkårerna, säger Emilia Tuurala, valsamordnare på Studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS).

– Bevakning av medlemmarnas intressen hör till studentkårernas lagstadgade uppgift, och intressebevakning är alltid politiskt, oavsett vad man vill kalla det, säger Anna Lemström, styrelsemedlem i HUS.

Tuurala är sedan den 1 februari anställd av HUS för att ansvara för praktiskt arbete kring studentkårens valpåverkan. Lemström ansvarar för valpåverkan i studentkårens styrelse, där hon är invald medlem. För dem är de kommande veckorna fulla av intensivt valarbete, som görs tillsammans med resten av styrelsen och delegationen, temaspecifika arbetsgrupper, experter och utskott som består av frivilliga studerande.

Samtal med varje kandidat

Att studentkåren är politisk är kanske oundvikligt, men ordet ”politisk” verkar ändå väcka negativa känslor hos en del studentkårsmedlemmar, vars medlemsavgifter och passiva stöd studentkårens valpåverkan bygger på. Hurudan politik är det då frågan om?

– Det skulle vara oärligt att säga att studentkåren är opolitisk, men det betyder inte heller att vår valpåverkan skulle ha något med partipolitik att göra, säger Lemström.

Istället fokuserar studentkåren på att påverka valen genom att helt enkelt se till att de frågor som är viktiga för studerande också är viktiga för kandidaterna. Det dagliga slitet av att påverka politiska val är i själva verket ganska enformigt.

– Målet är att tala med varje kandidat i Helsingfors valkrets, säger Tuurala.

I praktiken kommer knappast varje kandidat ens att svara på studentkårens samtal, men de strävar efter att träffa så många kandidater som möjligt och diskutera valteman och andra viktiga frågor med dem. De stora partierna prioriteras, men varje kandidat i varje parti kontaktas, och resurser riktas främst till att träffa så kallade nyckelpersoner – de som har någon slags synlig eller inflytelserik position inom sitt parti, eller redan är invalda och ställer upp för omval.

– Vi är speciellt intresserade av kandidater som kanske är av lite annan åsikt som vi, men kunde konverteras till att driva studerandes intressen. Det är onödigt att lägga ner tid på att tala med personer som redan håller med oss till 100 procent, säger Tuurala.

Anna Lemström studerar sociologi på Helsingfors universitet, Emilia Tuurala studerar statsvetenskap på Tammerfors universitet. Foto: Elis Karell.

Mera pengar, mindre byråkrati

För tillfället börjar samtalsrundan till kandidaterna ta fart – några möten har redan hållits, och flera är inbokade. I början har dock en stor del av tiden gått åt till att utbilda olika aktörer och planera valarbetet, som har tre huvudsakliga målsättningar: utkomst, utbildning och klimat.

Valmålsättningarna bygger i stora delar på studentkårens linjepapper, som godkändes av delegationen 2017, och studentkårens målprogram får i år. I målprogrammet nämns riksdagsvalet uttryckligen som en av studentkårens huvudmålsättningar för i år.

En bredare grund till valprogrammet utgörs även av Finlands studentkårers förbunds (FSF) och Finlands studerandekårers förbunds (SAMOK) gemensamma valkampanj Koulutustaprkl. Samma tre huvudteman hittas också där.

– Vi vill att hela studentrörelsen utåt ska se ut som en så stor och enhetlig rörelse som möjligt, istället för en mängd enskilda aktörer som driver mer eller mindre överlappande mål, säger Lemström.

Tills FSF:s och SAMOK:s målsättningar hör bland annat att kontakta varje riksdagskandidat i hela Finland. Uppgiften fördelas mellan Finlands student- och studerandekårer, som i stort sett håller sig till samma valprogram och -teman som Koulutustaprkl-kampanjen. Några mindre skillnader finns – i och med att studentkårernas lagstadgade uppgift är att bevaka sina egna medlemmars intressen, varierar dessa intressen ibland från studentkår till studentkår.

– FSF och SAMOK gör upp studentrörelsens gemensamma målsättningar och kårerna främjar dem ur sina egna utgångspunkter. Skillnaderna är i praktiken ganska små, främst i betoningar, säger Tuurala.

– Exempelvis vill både vi och FSF förbättra studerandes utkomst, men vi betonar särskilt problemen med det allmänna bostadsbidraget, eftersom det berör våra medlemmar som bor i huvudstadsregionen där boendekostnaderna är betydligt högre än annanstans, säger Lemström.

HUS inledde redan 2017 kampanjen Älä kelaa mun suhdetta, som fortfarande pågår och utgör en del av årets valprogram. Kravet är att det allmänna bostadsbidraget ska vara individuellt, istället för att betalas ut per hushåll. I nuläget bedömer FPA:s handläggare om den sökande lever i ett ”äktenskapsliknande förhållande”, vilket kan leda till att bostadsbidraget blir indraget för båda fast bara den ena har tillräckligt inkomster.

Andra konkreta krav angående utkomst i HUS valprogram är ökningen av studiepenningen med 100 euro, samt en helhetsreform av socialskyddet mot ett system med basinkomst.

Då det kommer till studiestödets inkomstgränser förespråkar HUS inte uttryckligen att höja dem, men nog att flitfällor ska åtgärdas genom att se över gränsernas stegvisa indelning. Arbete vid sidan om studierna ska vara möjligt, men inte nödvändigt för att ha mat på bordet.

– Arbete inom den egna branschen kan vara ett viktigt tillägg till studierna, men de flesta som arbetar vid sidan om studierna i nuläget arbetar med något helt annat, och endast på grund av att de behöver inkomsten. Samtidigt upplever 70 procent av studerande på HU och Aalto att deras arbete saktar ner på studietakten, säger Lemström.

Samarbete med universitetet

Av valprogrammets tre huvudteman är utkomst den enda frågan som uttryckligen är studerandes ”egna” sakfråga. Om inte studentkårerna talar om studerandes ekonomiska position, vem gör det då?

Då det kommer till de två andra temana – utbildning och klimat – satsar studentkåren mera på att samarbeta med andra aktörer, som kan bidra med expertis och större resurser.

– Speciellt med utbildningstemat har vi ett nära samarbete med Helsingfors universitet, som i stort sett har samma målsättningar som vi, säger Lemström.

Utbildningspolitiken som studentkåren förespråkar handlar främst om att universiteten ska ha en tillräcklig, indexbunden grundfinansiering, de senaste årens nedskärningar ska dras tillbaka, och att utbildningen fortsättningsvis ska vara gratis och tillgänglig för alla. Hittills är universitetet ännu på samma linje.

Då det kommer till läsårsavgifter för studenter från länder utanför EU och EES skiljer sig åsikterna. Studentkåren anser att avgifterna borde slopas, medan universitetet vill hålla dem kvar. I dag finns det bara ett tiotal sådana studerande på HU som betalar för sin examen.

– Det är viktigt för oss att förespråka avgiftsfria studier eftersom att vi är den enda aktören som gör det, säger Lemström.

Studentkåren skulle också önska mera stöd av universitetet när det kommer till studerandes utkomstfrågor, men i övrigt är samarbetet gynnsamt för alla parter. Som politisk aktör är Helsingfors universitet mera synlig och inflytelserik än studentkåren, har större resurser, och har goda kontakter till partierna.

”Klimatförändringen påverkar alla, men allra mest unga”

Också i klimatfrågan litar sig HUS på samarbetet med utomstående aktörer. Studentkåren deltar även aktivt i olika kampanjer, till exempel Ilmastoveivi, och evenemang, till exempel studerandes klimatstrejk som ordnas den 5 april.

Huvudmålsättningen är att klimatförändringen är en fråga som är på allas läppar inför valet. Studentkåren vill understryka att oron för klimatförändringen är något som delas av en klar majoritet bland unga, över partigränser.

– Vi inser att vi inte är samhällets främsta röst då det kommer till klimatfrågan, men vill särskilt lyfta fram klimatfrågan ur studerandes perspektiv. Klimatförändringen påverkar alla, men allra mest unga, som måste leva med konsekvenserna om vi inte gör något åt saken nu, säger Lemström.

Den största delen av studentrörelsens valpåverkan riktar sig utåt, mot kandidaterna. En inte mindre viktig del är dock valpåverkan inåt, mot studentkårens egna medlemmar.

– En av våra viktigaste målsättningar inför valet är att få så många som möjligt att rösta. Vi vill sänka på tröskeln för att rösta genom att informera våra medlemmar om vad som är relevant inför valet, och ordna olika tillställningar och evenemang, säger Tuurala.

Informeringen går inte ut på att berätta till medlemmarna vem de bör rösta på, utan istället uppmanas studerande att ta reda på vad som är viktigt för dem, vad olika kandidater tycker om saker, vad studentkåren tycker om saker och så vidare. Bland annat ordnar HUS denna vecka popup-tillställningar på alla kampus, där HUS styrelsemedlemmar och experter berättar om studentkårens valpåverkan och svarar på medlemmarnas frågor.

– Vi vill bara att människor ska rösta. Många kommer säkert att rösta för en annan politik än den vi driver, men huvudsaken är att alla har den information de behöver för att kunna veta vem de vill rösta på, säger Lemström.

Riksdagsvalet hålls den 14 april, men valpåverkan tar inte slut då. Efter valet gäller det att se till att det etablerade samarbetet fortsätter, och de invalda politikerna håller sina löften.

Om skribenten
Redaktör på Studentbladet @eliskarell
Publicerad
mars 13, 2019

Kommentera