"Pappersarbete" Bild: Rafael Donner

Utbrändhet, burnout, utmattning; kärt barn har många namn. Debatten om rimlig mängd arbete respektive fritid lyfter fram fakta om ämnet, men erbjuder inga simpla lösningar.

Man skulle tro att utbrända barn skyr elden, men det är inte så enkelt. Utbrändhet betyder att lågan, motivationen och krafterna, släcks.

Enligt Studenthälsans undersökning om högskolestuderandes hälsa (2016) låg 11,5 procent av studerande i risk att bli utmattade, medan motsvarande siffra låg på 9,5 procent år 2012. I samma undersökning framkom också att två av de största orsakerna till utmattning är oro över studieärenden och en upplevelse att arbetsmängden bara växer. En ökad procent upplever ofta ensamhet och djupgående stress.

 – Utmattning som begrepp syftar på en för långvarig och överdriven belastning från vilken man inte lyckats återhämta sig. Speciellt studerande med exempelvis hög prestationsnivå och många järn i elden kan känna av utmattning. Utmattning bland unga vuxna har bevisligen blivit vanligare, berättar Kari Peltola, ledande skolpsykolog vid Helsingfors universitet.

Utmattning sker inte från en dag till en annan, utan det är resultatet av en lång process. Det är en våg av vanor som sakta men säkert gröper ut den sten som är vårt jag.

Grunden för de vanorna läggs under studietiden. När jag tänker på alla de unga, entusiastiska och motiverade studerande som rör sig i min omgivning kan jag inte låta bli att fundera på hur många av dem som redan upplevt utmattning, och hur många av dem som kommer att göra det i framtiden.

Ligger det på individens eget ansvar att sätta sina gränser? Delvis. Unga vuxna måste börja ta ansvar för sitt arbete och välmående. Samtidigt finns studerandekårer delvis till för att bevaka studerandenas intressen.

Men vem bevakar kårernas eget ork och intresse? Ifall de som torde värna om studerandes intressen brinner ut, vem tänder brasan på nytt?

Bild: Rafael Donner

Lit AF

Fastän studietakten och utmattning inte känns som ett överväldigande problem, finns det perioder då det blir tyngre, berättar Jessica Björklöv, klubbmästare i StudentOrganisationen vid Svenska social- och kommunalhögskolan.

– Även om man inte är anmäld till så många kurser under en period, kommer det ett visst skede då alla deadlines trycker på.

Högskolestudier skiljer sig tvärt från andra stadiets studier, och det kan komma som en chock för nya studerande. Men efter att den första chocken lagt sig och rutinerna börjar stadgas kan man börja lägga märke till mönster och specifika vanor. Styrelsemedlemmar är ofta åtminstone andra årets studerande och torde ha en viss studierutin etablerad då de tar över sin post. Utmattning är som sagt inte en snabb process, utan byggs upp under en längre period som en följd av obalans mellan vila, arbete och stress.

Sebastian Oey, generalsekreterare vid Arcada studerandekår – ASK, har nära kontakt med styrelsemedlemmarna och andra organ som kåren samarbetar med. Han anser sig ha en bra helhetsuppfattning om styrelsemedlemmarnas upplevelser som förtroendevalda.

– Det finns mycket att göra, det finns stora förväntningar på dig som styrelsemedlem – speciellt ordförande kan vara under extremt stor press, säger han.

I dagens läge är det uppskattat på gränsen till obligatoriskt att nätverka och arbeta online, både inom styrelsen i sig och tillsammans med olika utskott, organ, styrelser och kårer. Det finlandssvenska nätverket är intensivt och aktivt, och nätverkande i allmänhet är för många en förutsättning för utveckling av den egna verksamheten. Sociala medier är en stor del av mångas vardag och deras roll på arbetsmarknaden förstoras.

Sebastian menar att sociala medier gör det enkelt, för enkelt, att vara aktiv också under den tid man borde koppla av. En chatt, ett mejl, en bild hit och dit känns inte som en stor insats, men bidrar till att upprätthålla stressnivån.

– Studerande behöver självdisciplin för att stänga av de sociala medierna.

Anser du att skillnaden mellan arbets- och privatliv har blivit suddig?

 – Ja … Tyvärr är det så att studerande inte förstår arbetstider, att det till exempel inte är okej att bombardera ordförande med meddelanden mitt på natten.

Vi funderar över hur stor bov sociala medier egentligen är. Sebastian konstaterar att det i och med att det är så lätt att ta kontakt kan resultera i att stressnivån inte sjunker utan i stället bara höjs, eller åtminstone hålls konstant.

Bild: Rafael Donner

Många järn i elden

Heltidsstudier lämnar inte mycket tid för avkoppling, och tack vare det minskade studiestödet och huvudstadsregionens stigande hyror är många studerande tvungna att deltidsarbeta vid sidan om studierna.

– Samtidigt som man ska klara sig studiemässigt, ska man även hinna med hundra andra saker vid sidan av. Det här kan man förstås undvika genom bättre planering, men det är svårt då man är involverad i så mycket på samma gång. Utmattning beror väldigt mycket på hur mycket man gör utöver sina studier, säger Jessica Björklöv.

Att själv kunna påverka den arbetsmängd man har hör till en av de finaste sidorna med högskolestudier – att du i viss mån kan beta av dina studier enligt din egen takt. Styrelsemedlemmar har självklart mer uppgifter än studerande utan förtroendeposter.

– Jag har sett en helt klar trend i det att människor har jättesvårt att delegera och att de säger ja till allt, menar Sebastian.

En för stor arbetsmängd kan tynga ner den mest organiserade personen. Toleransen för stress, och organisationsförmågan, är förstås väldigt individuell.

– Viktigt är att minnas ens eget mående, vad man själv orkar med. Ifall man tar på sig för mycket ansvar tenderar man glömma vad det egentligen är som man har gjort, påpekar Jessica.

Jag håller med. Sedan universums begynnelse har mängden materia inte ökat eller minskat, utan endast ändrat form. Som människa måste man minnas att det finns en viss mängd arbete man kan ta åt sig, för det finns ingen magisk motivationsreserv att låna tid och nerver från då inspirationen tryter.

Vad brinner de för?

Både Sebastian och Jessica känner sig trygga i sin studieomgivning och de roller de har. Lagom utmaningar och omväxlande arbetsuppgifter skapar motivation för vidare arbete och insatser, och de menar att den personal som finns tillgänglig är förstående och hjälpsam. Svårigheter kan uppstå då studerande isolerar sig och inte ber om hjälp. Att någon inte till hundra procent sköter sin post innebär att någon annan måste ta till sig det ansvaret, men så länge hen är rakryggad och kan medge sina egna gränser, kan samarbetet fortsätta. Man måste kunna arbeta som ett team, och den kunskapen syns också i arbetslivet.

– Det är extremt positivt att vara aktiv under studietiden. Att vara styrelsemedlem ger massor. Även om det är tungt, så får man verktyg för arbetslivet: man får kontakter, man ser olika människor, man lär sig att hantera stress. Organisationsförmåga är nyckeln till nästan allt, menar Sebastian.

Det låter det som om hoppet inte ännu är förlorat, utmattningsstatistik till trots. Jessica gav mig också ett råd som jag börjat baka in i min vardag: att själv bestämma vad som jag kan göra lite halvhjärtat och vad som kräver min fulla uppmärksamhet.

– Som styrelsemedlem tvingas man prioritera bort en hel del, helt för sin egen skull, säger Jessica.

Man ska kanske inte bli ett ”slater”, som de säger i Borgå, men man kan låna några drag nu som då och avnjuta en hälsosam dos prioritering. Vad annat kan man göra, både som styrelsemedlem och studerande, för att försäkra sig om att både man själv och verksamheten man är aktiv i mår så bra som möjligt?

Bild: Rafael Donner

Ingen rök utan eld

Det finns en benägenhet att fokusera på i hur stor omsättning utmattning påverkar samhället. Samtidigt verkar det ha skett en motreaktion: stigman som länge överskuggat psykiskt illamående börjar småningom ge vika för samhällelig press på en mer konstruktiv diskussion.

Stress är en del av vår vardag, men det är också vår egen hälsa. Och det blir allt mer socialt accepterat att inte vara okej, att inte konstant ge hundra procent. Ingen rök utan eld, och vi ser det som en enormt positiv utveckling.

– Man ska inte bli ensam med sina problem och sin stress, oftast brukar det hjälpa att tala om det. Det är bara ett faktum att det här är inte nya saker, du är inte den första människan som upplever att du är lite överväldigad och att du känner press, säger Sebastian.

Hans dörr är alltid öppen för den styrelsemedlem som behöver hjälp.

– Diskutera, öppna dig lite. Det hjälper inte att du håller käft och sen bryter ner, tillägger han.

Vare sig Sebastian eller Jessica är av uppfattningen att styrelsemedlemmars arbetsmängd är orimlig. Vid behov finns det hjälp, stöd och råd att få – så länge man ber om det. Vad mer kan man begära?

Sebastian lämnar mig med några sista ord innan han skyndar iväg på nästa möte.

– Organisationsförmåga och respekt för andra är de två stora, säger han.

Jag sneglar på min kalender. Den är full med minneslistor. Tidigare kände jag mig neurotisk, nu känner jag mig lite bättre förberedd.

Som ny studerande på Arcada har det första halvåret susat förbi i ett huj. Övergången till högskolestudier har varit sömlös, och information och hjälp har varit lättillgänglig. Studerandekulturen och de förmåner vi får ta del av är tack vare det arbete studerandekårerna gör för vår skull. Arbetet är intensivt och viktigt, och mängden arbetsuppgifter och tyngden av ansvar till trots verkar medlemmarna vara pansrade med kalendrar, minneslistor och envishet. Vi är i goda händer.

Om skribenten
Publicerad
november 23, 2018

Kommentera