Felicia Aminoff (t.v.), Amanda Björnberg och Anna Eriksson (t.h.). Foto: Markus Nikinmaa

Företagarna bakom Spark Sustainability vill informera individer om deras klimatavtryck – men i en positiv anda.

Det finns en berättelse som jag ofta tänker på när det gäller klimatförändring.

En äldre herre lämnar sitt hem för att gå på en promenad. Han går ner till stranden och ser något som fyller honom med sorg: sjöstjärnor, tiotusentals, så långt ögat kan nå. De ligger på sanden under den gassande solen och torkar ut, det måste ha varit nattens storm som fört dem in mot land. En tröstlös scen. ”De kommer alla att dö”, konstaterar han vemodigt, och går vidare.

Några hundra meter bort skymtar han en liten flicka. När han kommer närmare märker han att hon i brådskande takt springer omkring och kastar sjöstjärnor in i vågorna. Han ler hjärtligt åt flickans fruktlösa kamp. ”Flicka lilla, ser du inte hur många sjöstjärnor det ligger på stranden? Du kan inte rädda allihopa!” ropar herren.

Flickan lyfter en till sjöstjärna från sanden och vänder sig mot mannen. ”Nej.” Hon slänger sjöstjärnan i havet. ”Men jag räddade den!”

***

Jag känner mig ofta som berättelsens äldre herre när jag tänker på klimatförändringen. Problemet känns så massivt och utsiktslöst. Det talas mycket om klimatångest nu för tiden. Vi ser vårt eget ansvar, vi är oroliga för vår framtid och vår planet, men alla negativa nyheter och domedagsprofetior får oss att bli apatiska och handlingsförlamade. Det känns som att vi bara borde ge upp.

Lyckligtvis finns det ändå människor som tänker som flickan på stranden. Två av dem heter Amanda Björnberg och Felicia Aminoff. Jag träffar dem i Tankehörnan i Helsinki Think Company, Helsingfors universitets motsvarighet till Aalto Entrepreneurship Society. Tillsammans med Anna Eriksson grundade de i höst företaget Spark Sustainability.

Kamp mot klimatångest

Spark vill motverka människors klimatångest genom att ge nycklarna till individen och försöka få människor att tänka mera positivt.

– 70 % av koldioxidutsläppen skapas av individer. Dina val spelar en roll, tillsammans är vi betydelsefulla. Människor slår dövörat till när det bara handlar om domedagsprofetior, det är klart att man inte gör något då. Vi vill visa positiva exempel på hur man kan påverka och lyfta upp människor när de gör bra och gör rätt. Vi gör alla misstag ibland, men ju fler positiva val vi gör, desto bättre, säger Felicia.

Det finns en stor missuppfattning om att vi måste gå tillbaka till stenåldern för att överleva, menar hon, och nämner diskmaskiner som ett exempel på teknologi som faktiskt är energisnålare än att diska för hand.

– Det finns en massa positiva framtidsscenarier där vi på många sätt kan leva lika bekvämt som nu –utan att äventyra miljön, tillägger hon.

–De som forskar i de här ämnena ser mera på möjligheterna, de kan vara jätteivriga och drömma upp utopier. Men sen när du läser i tidningarna och pratar med folk som inte har någon kontakt till forskningsvärlden så handlar det bara om hopplöshet. Det saknas en bro, säger Amanda.

Spark Sustainability försöker bland annat brygga gapet med deras ”koldonits”, en sorts räknare som hjälper individer att mäta sitt personliga klimatavtryck. Räknaren, som kommer att vidareutvecklas, ska hjälpa individer att identifiera i vilket delområde de skulle kunna minska på sina utsläpp och hur.

– Jättemånga egna kompisar säger att de gärna skulle göra något mot klimatförändringen, men att det känns som om inget har någon betydelse. Det är skitsnack. Med vår räknare kan vi visa hur olika konsumtionsval påverkar ditt klimatavtryck. Vi strävar efter social förändring och att skapa en medvetenhet om problemen, säger Amanda.

– Vi har både tekniken och pengarna för att skapa ett koldioxidneutralt samhälle, men en jättestor del av hur vi ska komma dit är att få människor att vilja det. Att vilja anamma en helt ny teknologi och att ändra på sina vanor. Jag märkte att ingen egentligen jobbar på det här – det jobbas på tekniska och politiska lösningar – men var är enheten som informerar oss vanliga människor?

All female panel

Amanda Björnberg har studerat energiteknik vid Aalto-universitetet. Hon har också forskat i framtida energisystem och hur samhället kan bli koldioxidneutralt vid Teknologiska forskningscentralen VTT.

Förra sommaren gick hon på en kopp kaffe med Felicia Aminoff, som driver en blogg om ekologisk hållbarhet och som har studerat miljöpolitik vid Helsingfors universitet.

– Jag pitchade idén till henne och hon sa att ”okej vi gör det”. Jag höll på att sätta kaffet i vrångstrupen när hon sa det, säger Amanda och skrattar.

Anna Eriksson, den tredje grundaren, har också studerat energiteknik vid Aalto-universitetet. Hon kom med i projektet då Amanda hade skrivit om det i Facebookgruppen ”Protect Our Winters”.

Utöver dem består teamet också av Anna Thostrup, som har studerat vid Hanken Svenska handelshögskolan, fotografen Johanna Rosenlew och socialpsykologen Kyara Smit.

Det är således sex kvinnor som driver Spark Sustainability. Amanda menar ändå att det snarare är en slump än ett aktivt beslut.

– Jag tycker att det är jätteroligt att vi är ett ”all girl team”. Det är nog ett misstag, men det är roligt att föra fram det just när det inte är så vanligt. Vi har helt otrolig ”girl power” i vårt team, det har förvånat mig hur roligt det har varit att jobba ihop när man är sex personer som jobbar för samma mål och när man för länge sen haft en liten idé som nu har blommat upp till något stort. Det är helt fantastiskt.

– Jag kan inte spekulera kring varför det finns en uppfattning om att män är mera företagande än kvinnor. Mycket av att vara företagare handlar om att ta risker och att fara ut på okända vatten, men när man har ett så här stödjande team så vågar man också, tillägger Felicia.

Social enterprise

Det kräver mod att grunda ett företag, men det som trion har gjort kräver något ännu mera, jag vet inte riktigt vad. Övertygelse? Hopp? Spark Sustainability grundades nämligen utan en egentlig intäktsmodell.

– Just nu är vi främst en ”social enterprise”, det vill säga en organisation som använder företagstänkande för att göra något gott. Vi finns till för att skapa en positiv förändring, det är vårt syfte. Businessplanen kommer som ett stöd så att vi kan göra det på bästa möjliga sätt. Vårt mål är inte att bli rika utan att göra världen till en bättre plats, menar Felicia.

De utreder möjligheten att få intäkter via samarbeten med andra företag som erbjuder miljövänliga produkter och tjänster. De tänker också att de skulle kunna sälja sina tjänster åt städer som försöker bli koldioxidneutrala. Förhandlingarna med olika aktörer har just påbörjats och de deltar för tillfället i Mutiny, en startup-accelerator, där de med hjälp av en mentor utvecklar sitt koncept.

Amanda och Felicia poängterar helt rätt att många webbaserade företag faktiskt har grundats utan en intäktsmodell – däribland Facebook.

– Om man är en ”social enterprise” som söker sin businessmodell så får man stå ut med sådant, att, ”är det här nåt riktigt, att är ni bara småflickor som vill rädda världen?” Det är helt absurt, för i det här fallet handlar det om en klar vision om vad som världen behöver och här finns en massa expertis. Om vi vill skapa kolneutrala samhällen behövs det förändringar i vårt beteende. Världen behöver det här, vi måste bara jobba tillräckligt länge för att få fram vår vision. Vi måste jobba stenhårt men vi kommer att hitta de där pengarna, det är helt klart, säger Amanda.

Proffs och amatörer i samma båt

Spark Sustainability vill locka studerande till sin gemenskap.

– Vi har en community där folk kan skriva sina egna frågor och sina egna funderingar, så att vi kan anpassa vad vi producerar i enlighet med vad de vill ha. Vi hoppas att studerande ska kontakta oss och berätta om sina egna erfarenheter, säger Amanda.

De efterlyser ärliga berättelser om hur människor lyckats eller misslyckats i sin kamp mot klimatförändringen, allt från hur man bäst köper second hand-kläder, till hur det gick när någon försökte reparera sin telefon till hur det var att leva utan bil i en månad.

– Vi har också ”the science blog”, där vi antingen själva akademiskt undersöker och svarar på en fråga, där vi intervjuar forskare eller låter andra skriva från ett vetenskapligt perspektiv.

 

PS. Vill du mäta ditt eget kolavtryck? Du kan göra det här.

Om skribenten
Studentbladets chefredaktör
Publicerad
april 30, 2018

Kommentera