Färsk statistik väcker många frågor. Är läsårsavgiften giftig eller ej?

Regeringen införde förra året läsårsavgifter för studerande från länder utanför EU och EES. Det befarades (bland annat från Stbl:s håll) att avgiften kraftigt skulle påverka utlänningars vilja och förmåga att studera i Finland. Nu talar siffrorna ändå ett annat språk: från förra årets svacka på 1614 ansökningar är Helsingfors universitet i år uppe i rekordsiffror igen, med hela 2946 ansökningar till det internationella magisterprogrammet.

Det ser ut som att läsårsavgiftens negativa effekter har avvärjts, men sanningen är ändå mera komplicerad.

Innan läsårsavgiften infördes kom 73 % av ansökningar från länder utanför EU eller EES, medan andelen förra året var 47 % och i år – trots rekordsiffrorna – fortfarande är 48 %. Andelen sökande från dessa länder är alltså betydligt lägre, men antalet sökande har vuxit: år 2016, då läsårsavgiften ännu inte hade införts, sökte 1679 personer från länder utanför EU och EES till det internationella magisterprogrammet och i år har 1708 personer sökt.

Från samma siffror går det alltså att dra två slutsatser: regeringen i Finland kan tolka det som att avgiften inte haft någon negativ påverkan alls, medan oppositionen kan påstå att läsårsavgiften visst har gjort det och att både andelen och antalet sökande från länder utanför EU och EES skulle vara betydligt högre om den inte fanns. Men varför har antalet sökande stigit så kraftigt?

Sini Saarenheimo, chef på Helsingfors universitets ansökningsservice, menar att universitetet i år bättre har lyckats informera om de nya utbildningsprogrammen. Stora framsteg har gjorts i den digitala marknadsföringen, både när det gäller sponsrade resultat i sökmotorer och riktad marknadsföring via sociala medier.

Precis som tidigare år kom det nu flest ansökningar från Pakistan, Kina och Ghana. Från många länder kom det många fler ansökningar än tidigare. Till dessa länder hörde bland annat Indien, Colombia, Ecuador, Chile, Peru, Indonesien, USA, Hongkong, Ryssland och Vietnam. Sammanlagt kom det ansökningar från 127 länder.

Enligt Saarenheimo vill universitetet vara en mångkulturell institution. Marknadsföringen riktas inte till specifika länder och tanken är inte heller att den rent ekonomiskt ska vara rationell.

– Det här handlar inte om utbildningsexport, utan om att Helsingfors universitet för att vara konkurrenskraftigt måste ha en global närvaro och ett anseende också utomlands.

Fördelarna är enligt henne svåra att kvantifiera. Hur påverkar internationella studerande ett universitets möjligheter att utöva forskning, att locka till sig talanger? Hur påverkar det högskolans klimat och kultur, dess ambitionsnivå?

Hur läsårsavgiften har påverkat dessa faktorer kan man bara gissa. Men år 2016 sökte 622 personer till det internationella magisterprogrammet från länder som är medlemmar i EU eller EES. Denna siffra steg i år till 1238 personer, vilket innebär en ökning på över 100 procent. Ökningen i ansökningar från länder utanför EU och EES var procentuellt endast cirka två procent, från 1679 sökande till 1708, vilket betyder att läsårsavgiften åtminstone i teorin också i år har haft en avsevärd inverkan på antalet sökande.

Kommentera