Författaren Herman Geijer med sin bok Zombieöverlevnad: din guide till apokalypsen.

Sveriges främste zombieöverlevnadsexpert Herman Geijer lär ut livsnödvändiga kunskaper i hur man överlever en zombieapokalyps, men också hur den här kunskapen kan användas i samband med andra hotfulla situationer och katastrofer.

Med en rätt stor säkerhet kan man konstatera att människozombier inte existerar. I allafall orsakar inte något större problem för mänskligheten. Men det finns andra katastrofer som kan drabba mänskligheten och då är det bra att vara redo på att det värsta kan hända.

Författaren Herman Geijer har tagit del av forskning om katastrofer och om hur människor beter sig under en större krissituation. Till exempel preprörelsen från USA  visar ett visst intresse från medborgarhåll att ha en kunskap om hur man överlever en katastrof när välfärdsamhällets bekvämligheter som vatten, el, internet, kolletivtrafik och handeln är satt ur spel. Geijer har sen tidigare skrivit boken Zombieöverlevnad: din guide till apokalypsen och snart är han aktuell med boken Överlev katastrofen.

 

Hur överlever vi en större katastrof?

– Vi behöver kondition. Kondition behövs till exempel när man snabbt behöver ta sig ut eller in i en byggnad. Vi behöver en kropp som fungerar väl. Man behöver inte vara på samma nvivå som en elitidrottare, det räcker med att man är skadefri, säger Herman Geijer.

Geijer anser att det preapokalyptiska samhället vi lever i idag är rätt dåligt på att förbereda oss för ett postapokalyptiskt samhälle.

– Kroppens behov är värme, vätska, mat, sömn eller vila och trygghet. Vi måste tillgodose dessa behov även ute i naturen. Vi måste kunna bygga skydd i skogen och veta hur man renar vatten och hittar ätbara växter. Det är väldigt bra att kunna dessa färdigheter speciellt på våra bredgrader i Norden, säger Herman Geijer.

Sen behövs det också en krisberedskap i hemmet.

– Man ska klara sig 72 timmar i hemmet själv efter att en katastrof inträffat. Till det hör det att man har extra vatten i sin beredskap.

Och fast timmen 73 slår behöver det inte betyda att myndigheterna har katastrofen under kontroll och allt går tillbaka till det som det varit. Då gäller det att vara förbered även på det.

– Vi behöver ledarskap. Och att grupper ser till att de som har det sämst får en extra omtanke för att gruppen ska må bra som helhet. Vi måste lära oss att organisera. Vid katastroftillfällen klarar ensamma människor sig ganska dåligt. Vi behöver söka oss till andra.

Om människor har en viss organisationskunskap från tidigare och vet hur man agerar som grupp finns det en större chans att överleva.

– Dessutom kan man som grupp hjälpa till med att bygga upp samhället igen efter katastrofen.

Geijer menar att människor är vanedjur. Att människor gör saker som de alltid gör. Även fast det skulle börja brinna i huset tar det en stund att reagera rationellt. Först sker en förnekelse, sen ett övervägande och sen en handling.

– Om det till exempel skulle ske ett brandalarm här nu. Då skulle vi troligtvis ta oss ut samma väg som vi kom in. Men det är inte alltid den säkraste vägen. Därför borde man lägga en tanke, på förhand, var nödutgångarna ligger i huset.

I överlevnadsböcker står det mycket om att man också behöver kunna improvisera.

– Det är viktigt att improvisera, det är något man kan träna sig på. Och att ha en kniv. En morakniv fungerar väldigt bra. Av den har man väldigt mycket nytta av i skogen. Vi måste också ha något att göra upp eld med. Till exempel eldstål eller en tändare. Eld behövs också för att kunna koka vattnet rent. Eld ger också en känsla av trygghet. Vi får inte heller glömma att ta del av de små glädjestunderna fast det är kris.

Människan klarar sig en vecka utan vatten. Men redan efter tre dagar blir en människa utan vatten svag. Vatten är alltså det viktigaste. Sen behövs ett eldkök och mat. Ytterligare är tillgången till information också mycket viktigt.

– Till det behövs en solcellsradio eller en vevradio. När zombierna kommer blir det strömavbrott. Och efter det tar det inte länge före våra mobiltelefoner dör och då får vi ingen information. Utan information kan vi inte fatta rätt beslut och vi blir rädda. Vi blir knäppa. Ryktesspridning är vanligt och det är inte bra.

Om du bor i en större stad som till exempel Helsingfors när zombierna kommer är det bäst att lämna staden så fort som möjligt. Ta med dig då också vandringsutrustning och en kofot. Om du har investerat i ett socialt kapital är det till din fördel.

– De med starka sociala nätverk, till exempel med sina grannar, klarar sig bäst under en katastrof. Det visar forskning om hur olika människor hanterade orkanen Katarina i USA.

Det gäller att organisera sig i grupper och ta sig till säkerhet. Till gruppbeteende hör också ett val av ledare för till exempel en räddningspatrull.

 

Hur ska man som grupp veta vem som är den bästa ledaren?

– Det kan komma naturligt att någon tar på sig rollen om situationen så kräver. Ibland behövs det någon som tar i hårdhanskarna och visar vägen med hela handen. Om det är ett lugnare scenario sker oftast en demokratisk fördelning av ledarskapet.

 

Men om zombierna inte kommer? Finns det andra kriser det är bra att vara beredd för?

– Ja, historiskt finns det kriser och katastrofer som drabbat olika samhällen hårt. Pandemier till exempel. Eller vulkanutbrott som mörkat jordens atmosfär till den nivån att det blivit flera grader kallare.

 

Hur klarar sig en studerande om en zombieapokalyps drabbar studiestaden var man bor i?

– Studerande är ganska bra på att organisera sig. Det är till en fördel. Matförrådet är inte det bästa, något att jobba på.

 

Vad kan man använda sig av för vapen i ens lägenhet om zombierna knackar på?

– En gjutjärnsstekpanna och en väldigt bra kökskniv.

 

Du tipsar om att skogen är ett bra ställe att evakuera till men hur är det med skärgården?

– Skårgården är ett jättebra ställe att fly till om zombierna kommer. Bara man har tillgång till rent vatten. Finlandssvenskar och ålänningar som bor nära skärgården kommer att klara sig bra om de är förberedda.

 

Mera info hittar man till exempel på Hans Greijers Facebooksida: Nej Tack Zombies.

 

 

 

Om skribenten
Publicerad
november 23, 2017

Kommentera