Kårvalen 2017. ÅAS hade det bästa valdeltagandet under hela 2000-talet. Grafik: Matias Risikko.

Åbo Akademis Studentkårs satsning på kårvalet i år bar frukt och valdeltagandet ökade med nästan 30 procent. Intresset för Konstuniversitets kårval rasade däremot i samma takt som intresset ökade i Åbo.

Valdeltagandet vid Åbo Akademi (ÅAS) höjdes rejält jämfört med förra året, från 25 till 32 procent efter att kåren gjorde en stor satsning på att få upp valdeltagandet i år. Och det lyckades de med. Valdetagandet var det bästa för ÅAS på hela 2000-talet. Studentkåren fick till stånd en ökning på 7 procentenheter.

Arcadas studerandekår (ASK) har i år igen den högsta röstningsprocenten i jämförelsen. De är i topp om man jämför också med finska högskolor också om de inte helt når upp till Åbo universitets studentkårs valdeltagande på 42 procent.

Både ASK:s och Hankens (SHS) kårers valdeltagande minskade procentuellt, men båda kårerna hänvisar till att kåren har vuxit vilket kan ha minskat valdeltagandet och till exempel i ASK var det ändå fler personer totalt som röstade.

KonSt:s valdeltagande sjönk rejält

Aalto-universitetets studentkårs (AUS) valdeltagande gick upp från 30 till 34 procent och lyckades ta ifatt SHS, vars deltagande sjönk från 39 till 34 procent.

Novium hålls på ungefär samma nivå som tidigare år med 26 procent som röstade. Novium är utspridd över stora delar av landet, med studenter i Vasa, Jakobstad, Åbo och Raseborg, vilket är en utmaning för kåren. Noviums medlemmar röstade ändå mer aktivt än vid Konstuniversitetets studentkår (KonSt), där röstningsprocenten blev 24 procent. KonSt:s valdeltagande har sjunkit rejält från 31 procent år 2015.

Helsingfors universitets studentkår (HUS) hade inte val i år, men år 2016 röstade 32 procent av medlemmarna.

På nationell nivå röstade 31,9 procent

I år steg deltagandet i kårvalen från 29,4 till 31,9 procent, bland studentkårerna vid högskolor. I siffran är studerandekårer vid yrkeshögskolor inte medräknade, till exempel Novium och ASK.

– Det är väldigt fint att röstningsprocenten har stigit både när man kollar på nationell nivå samt hos de flesta enskilda studentkårer. En större tillämpning av digital röstning än tidigare samt att ärenden som berör studerande har synts i media och i politiska diskussioner har säkert delvis inspirerat fler studerande än tidigare att gå och rösta, påpekar FSF:s generalsekreterare Eero Manninen.

Om skribenten
Publicerad
november 9, 2017

Kommentera