Ida-Maria Sola. Bild: Md Rashedur Rahman

Åbo Akademis studentkår kämpar, precis som många andra kårer, med lågt valdeltagande och satsar hårt på att locka studenterna till valurnorna i höst. Enligt fullmäktigekandidat Ida-Maria Sola är det allt för mycket ett kompisval istället för att handla om kårpolitik.

Kandidaten Ida-Maria Sola fungerar som frilans för Studentbladet, men redaktionen ansåg det motiverat att ändå intervjua Sola.

Det finns inga heta frågor inför Åbo Akademis Studentkårs, ÅAS, kårval, enligt Ida-Maria Sola, och det ställer studentkåren i en underlig position.

– Varför ska vi ha ett kårval och ett fullmäktige om det inte finns något att kämpa för eller om kandidaterna inte vet vad de vill kämpa för?

– Valet blir en tävling om vem som har flest vänner som röstar istället för att handla om om hur studentkåren ska styras.

Sola menar att folk inte röstar i valet eftersom det är svårt att greppa vad studentkåren egentligen håller på med. För att skapa uppmärksamhet kring viktiga frågor borde studentkåren starkare ta ställning också då det finns delade åsikter.

– Det finns en rädsla för att ta konflikter eftersom de finlandssvenska kretsarna är så små och alla vill komma överens med varandra. Studentkåren borde vara modigare.

Hur?

– Man kan kräva mer av sitt eget universitet för studenternas skull, vara djärv mot samhället och delta i demonstrationer, skriva debattinlägg och göra kampanj för studerandes intressen.

Ordförande håller inte med

Enligt styrelseordförande Pontus Lindroos är ÅAS inte alls rädd för att ta konflikter.

– Kåren har starkt tagit ställning i flera frågor, åtminstone på nationell nivå. I många remissrundor har vi till exempel kommenterat skarpt, ibland som enda studentkår.

Lindroos menar att studentkåren väldigt aktivt kommenterar till exempel lagförslag och då ligger det i ÅAS intresse att försöka nå så stor publicitet som möjligt. Däremot är diskussioner inom Finlands studentkårers förbund, FSF, interna och det som syns utåt är oftast bara FSF:s slutgiltiga ställningstagande.

– Skulle det uppstå stora meningsskiljaktigheter inom FSF så skulle vi förstås högljutt gå ut med det, men någonting sådant har jag inte ännu upplevt.

Styrelsens arbete baserar sig på studentkårens fullmäktiges linjedragningar och enligt Lindroos kunde kanske fullmäktige vara mer aktivt.

– Jag hoppas såklart att våra medlemmar vill rösta och att kampanjen för att höja valdeltagandet bär frukt, så att vi får ett aktivt fullmäktige som vågar lyfta katten på bordet.

 

Finlandssvenska kretsar kan hämma debatten

Fullmäktigeordförande Oscar Nyman skriver inte under att det finns en konflikträdsla i fullmäktige. Enligt Nyman debatteras det ofta i fullmäktige, men det som syns utåt är oftast ett gemensamt utlåtande.

– Största orsaken till att det kanske inte blir en allmän debatt bland studerande är att det kan vara svårt att greppa helheterna. De som sitter i fullmäktige är insatta i högskolepolitiken, men det kan vara svårt att föra en allmän synlig debatt.

Borde fullmäktiges debatter synas mera utåt?

– Absolut, det skulle vara drömscenariot. Gärna skulle studerande få ställa svåra frågor och debattera varje beslut vi gör.

– Jag hoppas att alla som funderar över någonting tar kontakt och ställer frågorna, det finns inga dumma frågor, har man en åsikt så får man väldigt gärna engagera sig och uttrycka den.

Enligt Nyman kan det ändå stämma att små finlandssvenska kretsar dämpar en öppen debatt.

– Jag tror nog att den lilla ankdammen gör att det kan vara svårt att säga sin åsikt. Alla känner varandra, eller har gemensamma kontakter och saker sprids väldigt snabbt.

Om skribenten
Erik Sandström är journalist och Studentbladets f.d. chefredaktör.
Publicerad
oktober 18, 2017

Lämna ett svar