Hösten 2017 kör ett nytt svenskspråkigt magisterprogram i samhällsvetenskaper vid Helsingfors universitet (HU). Programmet är främst till för studenter som avlagt sin kandidatexamen vid Svenska social- och kommunalhögskolan (Soc&kom), men också andra kan söka till programmet.

Det nya magisterprogrammet är en del av en större reform på Helsingfors universitet som kallas Stora hjulet, där flera av fakulteternas nuvarande examensstrukturer omvandlas till nya utbildningsprogram.

– Vi på Soc&kom har länge velat ta mera ansvar för magisterstudierna, så vi föreslog det nya magisterprogrammet, säger Mirjam Kalland, rektor på Soc&kom och ledare för det nya magisterprogrammet.

Ledningen, planeringen och förverkligandet av det nya programmet sker i samarbete mellan Soc&kom och statsvetenskapliga fakulteten. Studenterna som börjar i det nya programmet kommer att vara inskrivna vid statsvetenskapliga fakulteten, som också beviljar examen.

Hittills har Soc&kom endast erbjudit studier till kandidatexamen på svenska, och studenter har haft automatisk rätt att fortsätta med magisterstudier i motsvarande ämne på statsvetenskapliga fakulteten. De som börjat studera på Soc&kom hösten 2016 eller tidigare kan nu välja om de fortsätter till magisternivå i det nya eller gamla systemet, men hösten 2020 ska alla övergå till det nya programmet.

”Tanken är att det ska vara möjligt att studera till magister även för personer som inte kan finska”

En av de stora skillnaderna är att det nya magisterprogrammet är fullständigt svenskspråkigt – vilket är rätt så sällsynt på Helsingfors universitet, påpekar Kalland.

– Vi erbjuder ju också kurser på finska och engelska, och det går att ta kurser från andra program om man vill, men tanken är att det ska vara möjligt att studera till magister även för personer som inte kan finska.

Flexibilitet och osäkerhet

Ett nyckelord för det nya programmet är flexibilitet, vilket innebär både fördelar och osäkerhetsfaktorer. Då de gamla huvud- och biämnesstrukturerna ger väg för nya studiehelheter är det omöjligt att förutspå hur studenterna kommer att välja att pussla ihop kurser för sin examen.

Kalland medger att den större valfriheten medför en risk att vissa kurser bli överfulla medan andra inte får tillräckligt deltagare.

– Jag tror att vi ganska snabbt efter första året kommer att få evaluera, men vi har också lämnat en del öppenhet i strukturerna. Vissa kurser kan gå vartannat år, men vi kommer hursomhelst att ha ett digert kursutbud, försäkrar hon.

För de som avlägger sin kandidatexamen under övergångsperioden rekommenderar Kalland att välja det nya magisterprogrammet. Ur studentens perspektiv innebär det större frihet och flexibilitet i sitt val av kurser.

– Vi kommer att ha väl genomtänkta studiehelheter inom det egna vetenskapsområdet, samt tematiska helheter i till exempel genusstudier och ledarskap, men naturligtvis får man också läsa en kurs i biokemi och införliva det i sin examen om man vill.

Kalland ser optimistiskt fram emot det nya magisterprogrammet, som trots regeringens stora nedskärningar i utbildningen har tillsatts extra pengar för de kommande tre åren för att satsa på toppexpertis och högklassig undervisning.

– Visst har nedskärningarna lett till att vi har fått jobba hårdare, men i grunden har reformen snarare motiverats av ökat samarbete mellan vetenskapsområdena och ökad samhällsrelevans för studierna.

Om skribenten
Redaktionssekreterare 2019
Publicerad
mars 22, 2017

Lämna ett svar