Fanny Malmberg

Hösten är en tid för kårval på många högskolor. I månadsskiftet oktober-november ordnas delegationsval på Helsingfors universitets studentkår, samt fullmäktigeval på Novias och Arcadas studerandekårer Novium och ASK. I dessa val väljs student- eller studerandekårens högsta beslutande organ. På HUS har delegationen 60 medlemmar, och på ASK och Novium har vardera fullmäktige 15 medlemmar. Alla

Hösten är en tid för kårval på många högskolor. I månadsskiftet oktober-november ordnas delegationsval på Helsingfors universitets studentkår, samt fullmäktigeval på Novias och Arcadas studerandekårer Novium och ASK. I dessa val väljs student- eller studerandekårens högsta beslutande organ. På HUS har delegationen 60 medlemmar, och på ASK och Novium har vardera fullmäktige 15 medlemmar.

Fanny Malmberg
Fanny Malmberg

Alla som är närvaroanmälda och är kårmedlemmar har rösträtt, men väldigt få utnyttjar den. Faktiskt, röstningsprocenten är ofta pinsamt låg då det kommer till högskolepolitiska val. Förra året lyckades e-röstning höja valdeltagandet lite grann i studentkårernas fullmäktigeval, rapporterade Finlands Studentkårers Förbund (FSF), men procentuellt sett var det bedrövligt: röstningsprocenten låg på 29,4 procent och då ingick sammanlagt 14 studentkårer i beräkningarna. ASK hade år 2015 det högsta valdeltagandet någonsin, 35,89 procent – men det är trots allt ett väldigt lågt tal.

Man kan göra en tankelek: De som är kåraktiva kan ibland uppfattas som att de bara leker vuxna, leker att de jobbar på riktigt och leker att det de gör har en väldigt stor betydelse. Ni som är “vanliga studerande” kan ju leka riktiga medborgare och passa på och rösta. Student- och studerandekårernas lagstadgade uppgift är nämligen att förbereda de studerande för ett aktivt, medvetet och kritiskt medborgarskap. De som sitter i kårfullmäktige eller delegationen påverkar det som berör dig som studerande på din högskola, till exempel lunchcaféer, utrymmen och motionsverksamhet. Valet är din chans att påverka i gemensamma frågor.

Kårval är också ett ypperligt sätt att värma upp för kommunalvalet som ordnas i april nästa vår. Det som kår- och kommunalval har gemensamt är ett väldigt lågt deltagande – endast en av tre 18-30 åringar röstade i senaste kommunalvalsomgång. Detta, trots att kommunalpolitik handlar om det som är närmast dig – som invånare, som användare av kollektivtrafik, som cyklist, som hundägare, som biblioteksbesökare och så vidare; många aspekter som berör dig som ung och studerande.

Ungdomsbarometern, som årligen ges ut av Ungdomsforskarnätverket och Statens delegation för ungdomsärenden, mätte år 2013 politiskt deltagande bland 15-30 åringar. Det som barometern visar är att unga nog är intresserade av politik och till och med av att delta i politisk verksamhet, men inte av att rösta. 29 procent av de svarande menade att de bara inte ides rösta. 38 procent upplevde att det inte gynnar dem på något vis att rösta, tio år tidigare var det 30 procent som tyckte så.

Vad högskolornas statistik över valdeltagande i kårvalen och ungdomsbarometern å sin sida visar är att det och de man röstar för inte nödvändigtvis når ut till de som ska rösta. Här finns ett glapp som gör att ärenden som är viktiga för studerande inte alltid får den uppmärksamhet de borde, utan det börjar istället handla om en liten grupp inom vilken man ger varandra sin “kompisröst”.

Att rösta är ett sätt for oss att utöva det inflytande vi har rätt att utöva i en demokrati. Det ska inte vara elitism där ett fåtal typer hejar på varandra.

Om skribenten
Publicerad
oktober 28, 2016

Lämna ett svar