SAMSUNG CSC

Julen är en stor högtid i vårt land, både på gott och ont. Redan i oktober börjar kedjor och butiker med marknadsföring inför julen. Glögg och pepparkakor ställs fram, julmusiken spelas ur ungefär varje högtalare och butikerna inleder kampanjer om den bästa och billigaste julklappen. Många anser att det är en alldeles för stor hets

Julen är en stor högtid i vårt land, både på gott och ont. Redan i oktober börjar kedjor och butiker med marknadsföring inför julen. Glögg och pepparkakor ställs fram, julmusiken spelas ur ungefär varje högtalare och butikerna inleder kampanjer om den bästa och billigaste julklappen. Många anser att det är en alldeles för stor hets kring julen, och att konsumtion uppmuntras för mycket. Så hur skall man då göra för att skapa en hållbar jul?

Vi slänger sjuka mängder mat, kläder och prylar varje år. Och detta är verkligen något som tär på vår miljö. Dessutom kostar det oss massor med pengar. Just nu är vi inne i en stor konsumtionshets. Julen med alla julklappar och all mat ligger runt hörnet, men det är inte bara till jul vi behöver tänka på konsumtionen utan också året runt. För er som ännu inte påbörjat ert julshoppande, eller helt enkelt inte har råd, så vill vi på Studentbladet hjälpa er att åstadkomma en mer hållbar jul (och hållbar vardag överlag)! Till vår hjälp har vi pratat med två expert inom området.

SAMSUNG CSC
Bild: Jenna Vierinen

Elisabeth Eriksson jobbar på Marthaförbundet som kostrådgivare och håller just nu på med projektet Svinnkampen, en rörelse mot matsvinnet. Vi slänger 23-24 kg ätbar mat per person och år i Finland, så poängen med projeket är helt enkelt att minska på det vi slänger bort.

– Många tror att det är andra som slänger och inte vi själva, men det är nog bara så att det är vi själva som slänger, säger Eriksson.

Nu inför julen säger Eriksson att vi ska försöka dra ner på köphysterin och fokusera på att tänka hur mycket vi faktiskt behöver. Oftast klarar man sig med hälften av det man köper. Julen är en väldigt stor mathelg och självklart ska ingen behöva gå hungrig, men det behöver vara någon måtta med det hela.

Det flesta unga åker hem över julen och har någon som färdigt handlat och kockat, men det betyder inte att man inte kan påverka för det. Att uppmuntra familjen att köpa bra råvaror och sådant som du kan förädla vart efter är ett av Erikssons tips. Julmaten är lite sådan som man tröttnar på redan på juldagen och då kan det vara bra att ha råvaror som man kan göra många olika saker med!

– Julen är i sig ingen stor ekologisk påfrestning eftersom vi äter mycket lådor med rotfrukter och grönsker. Det är inte speciellt dyrt, men det blir inte billigt om vi köper för mycket av allt, påpekar Eriksson.

Hon säger också att det är lätt att sitta och vara förståndig när det finns folk som inte ens har råd att fira jul, men i och med att vi lever i en sådan värld där vi omringas av massor med saker så behöver man tänka efter lite. Att ta i beaktande vad julens budskap är och vad som är viktigt i slutändan. Tänk också på att fast du köper ekologiskt och närproducerat är det inte alls hållbart ifall maten slängs bort. Använd dina sinnen och stirra dig inte blind på bäst före-datum.

Vår andra expert heter Julia Degerth är 22-åring från Åbo som studerar till samhällspedagog. Dessutom driver hon den populära bloggen Grön i Åbo på ratata.fi där hon skriver en ekoblogg som hon själv kallar det. Degerth berättar att hennes studier i samhällspedagogik gett henne möjligheten att inrikta sig på miljöfrågor.

DSC_0348
Bild: Privat

– Som samhällspedagog har jag all chans i världen att jobba med just det jag vill, säger Degerth.

När hon var elva år blev hon orolig och fick ångest för miljön när hennes kusin berättade om Al Gores film om den globala uppvärmingen. Även om hon ännu inte sett filmen har det lämnat spår i hennes liv. Hon började sortera allt hon bara kunde och önskade sig en kompost i födelsedagspresent. I skolan samlade Degerth alla överblivna pappersbitar som eleverna klippte och sparade dem i sitt skåp för att ta hem och lägga dem i pappersinsamlingen eftersom skolan inte hade en sådan.

– Nu snackar jag förresten högar av papper, så det gick liksom inte obemärkt förbi vad jag höll på med vid mitt skåp. Jag fick tolerera att många skrattade åt mig för att jag var så ”konstig” som brydde mig om miljön, säger hon.

Nu när hon blivit äldre är folk mycket mer positivt inställda till vad hon gör och via hennes ekoblogg har hon fått mycket fin respons av alla hon känner. Degerth är alltså helt klart någon som har bra koll på hållbarhet inför julen.

Degerth säger att hon för några år sedan, trots hennes miljötänk, var väldigt noggrann med att få massor av julklappar. Hon ville ha mycket och brydde mig inte om något annat. Men så för två år sedan hände någonting och hon blev äcklad av tanken på att ens äga något.

– Jag gick en kurs i kaoshantering där man fick lära sig hur man hanterar ett hem som har för mycket onödigt skräp och då klickade det liksom. Jag kunde inte förstå hur jag och min familj hade köpt så otroligt mycket som vi visste att bara var impulsköp och ingenting vi på riktigt behövde.

Hon kämpade i veckor, eller kanske månader, för att bli av med allt ”krääsä” i mormors källare. Källaren hade blivit ett förråd för hennes familj som fick henne att vakna upp. Degerth säger att människor i västvärlden har allt för mycket saker och att man bara lockas att konsumera mer och mer eftersom det enda som verkar spela någon roll för företagare är att sälja, sälja och sälja – oberoende av hur etisk produkten är.

– Idag har vi gjort en liten pakt med vår familj – vi köper inte presenter till varandra om det inte är någonting vi verkligen behöver.  Problemet med julklappar är ju att man ofta känner sig tvungen att köpa något och därmed hittar första bästa produkt som tittar tillbaka på en på butikshyllan. Ofta är det just de här jag-tvingas-köpa-dig-presenterna som är så onödiga och oanvändbara för mottagaren. Ur ett miljö- men också plånboksperspektiv är det här hemskt, tycker jag.

Degerths tips inför en hållbar jul, speciellt om man är en studerande med liten budget, är det här:

– Om man har en stor vilja att ge något till sina nära och kära, rekommenderar jag hemgjorda julklappar. Man kan göra nästan vad som helst eftersom bara fantasin är gränsen. Gör ett kollage av bilder från gamla tidningar där du förklarar hur mycket du tycker om personen i fråga, baka en god kaka eller ge bort något du inte själv längre använder, men framförallt: tänk efter om den du ger presenten till verkligen kommer att använda den.

Enligt Degerth är det sämre för miljön att köpa en ekologisk produkt till någon om den sedan inte används, än om man köper en icke-ekologisk produkt som hen verkligen behöver. Överlag tror hon att en jul blir mer hållbar just om mängden presenter minskar och kvalitén på dem ökar.

– Dessutom är det mer ekologiskt om man är många som firar tillsammans. Man behöver bara göra mat en gång i stället för att göra mat i många olika hem och dessutom behöver inte värme-elementen i huset jobba lika hårt om man är många – då blir det automatiskt varmare!, säger Degerth.

Dessutom tycker hon att man antingen skall äta vegetariskt eller lax i stället för julskinka eller alternativt välja en ekologisk eller REKO-skinka. Alla de här valen bidrar till en bättre tid på planeten för kommande generationer. Låt inte en mysig högtid som julen bli en miljöbov.

Med detta önskar Degerth (och vi på Studentbladet också) er alla en god eko-jul och god forsättning på ert mer hållbarare liv!

Erikssons och Marthas tips att tänka på inför julen när det kommer till mat:

  • Tänk efter i förhand: Vad vill vi äta? Hur mycket orkar vi äta och på vems bekostnad?
  • Gör en checklista. Vad har vi i kyl och skafferi? Kan vi utnyttja det redan innan jul? Det finns ett liv både före och efter julen.
  • Hemlagat är miljösmart. Skippa onödiga förpackningar och tillsatsämnen. Billigare, godare och fram för allt roligare!
  • Gör en budget för julfirandet. Hur mycket ska vi lägga på mat, pynt och presenter? Vad är realistiskt?
  • Och till sist: Mat ska njutas av och inte bli varken en bestraffning eller belöning!
Om skribenten
Publicerad
december 22, 2015

Lämna ett svar