Bilden av arbete som något heligt dominerar, men det finns de som ifrågasätter tanken om att alla ska ha ett jobb. Finns det verkligen ett alternativ? Ja, säger Roland Paulsen, en av frontfigurerna i den svenska arbetskritiska debatten. Roland Paulsen menar att vi aldrig har haft så litet behov som nu av mänsklig arbetskraft på

Roland PaulsonJHWebb
Foto: Jacob Hederos

Bilden av arbete som något heligt dominerar, men det finns de som ifrågasätter tanken om att alla ska ha ett jobb. Finns det verkligen ett alternativ? Ja, säger Roland Paulsen, en av frontfigurerna i den svenska arbetskritiska debatten.

Roland Paulsen menar att vi aldrig har haft så litet behov som nu av mänsklig arbetskraft på grund av den tekniska utvecklingen. Men samtidigt jobbar vi alltmer än någonsin, och försöker också skapa ytterligare jobb. Att jobben sedan inte behövs för att producera det vi vill ha är ytterligare ett frågetecken.

– Arbete i sig har blivit ett självändamål, det förutses skapa mening, välstånd och lycka, säger forskarassistenten på företagsekonomiska institutionen i Lund.

Samtidigt så innebär upplägget ”arbete ska löna sig” också att arbetslöshet ska straffa sig, menar Paulsen. I ett av sina nuvarande projekt studerar han hur detta uttrycks i den statliga arbetsförmedlingens tvångsmetoder som ”snarast förnedrar den arbetssökande”. Han säger också att politiska partier lägger ansvaret på individens ”egna misslyckande” när de naturaliserar ett underskott som de själva skapat genom att ”göra det prekärt att vara arbetslös”.

”Vi skulle få subkulturer”

Det behöver inte vara så, menar Roland Paulsen. När hans bok Arbetssamhället kom ut 2010 väckte inlägget debatt, och idéer som länge varit tabu fick plötsligt luft under vingarna.

Det främsta förslaget, att införa någon form av basinkomst baserad på ytterligare omfördelning av gemensamma resurser skulle dock inte kunna göras i en handvändning, menar Paulsen.

– Även om du har en låg basinkomst på 10 000 kronor i månaden skulle ändå möjligheten att inte arbeta finnas för många. Vi skulle då få subkulturer som möjligen skapar sig ett meningsskapande sammanhang som inte bygger på arbete.

Detta skulle utmana det arbetssamhälle vi har, säger Paulsen, där tryggheten är centrerad kring jobbet.

– För att då locka över de människorna som faktiskt kan överleva utan att arbeta så skulle arbetsgivarna vara tvungna att anstränga sig och skapa anständiga villkor och löner. Då skulle det troligen råda arbetskraftsbrist och arbetstagarna skulle ha makten att välja vilka arbetsgivare de vill gå till. I dag är det precis tvärtom. Det är här maktdimensionen kommer in. Därför finns det enorma intressen emot att genomdriva den här sortens reformer.

Handlar om värderingar
Men det låter ändå som visionen kan locka några. I ett första steg föreslår Paulsen att införa arbetstidsförkortning och fler allmänningar – exempelvis helt skattefinansierad kollektivtrafik. Det finns de som delar tanken, testförslag på arbetstidsförkortning och gratis kollektivtrafiken föreslås nu i flera svenska städer. Men de stora partierna är tydliga. ”250 000 nya jobb är bara början” och ”Lägst arbetslöshet i EU 2020” stod det på valplakaten i september.Men vad finns det då för andra problem med Paulsens förslag?

– Ett väldigt starkt argument emot att genomföra det här i morgon är att Sverige skulle förlora på det här i den globala konkurrensen. Om du fördyrar så mycket för arbetsgivarna skulle flera företag flytta till andra länder och kakan att fördela skulle bli mindre, säger Paulsen och fortsätter:

– Det är bara det att det argumentet ofta framförs av de största frihandelsförespråkarna, vilket blir lite dubbelt. Det är också så att man undgår värderingsdiskussionen, det vill säga är det bra eller dåligt att förkorta arbetstiden, oaktat vilka yttre tryck som finns i samhällsekonomin.

Till stöd för sina förslag nämner Paulsen studier som visar att arbetslösa mår bättre än de som har osäkra arbetsförhållanden, samtidigt som en annan studie visar att vi generellt sett blir runt tio år yngre ur hälsosynpunkt när vi går i pension.

Men hur gör vi med den minskande kakan då?
– Det är det som gör arbetstidsfrågan till en mer transformativ reform. Den skulle kräva stora omställningar runt om i samhället. Man måste hantera den här frågan med globalisering: vill vi exempelvis ha ett samhälle där allting bygger på att vi producerar kvantitativt mer än andra länder, och på att man konkurrerar ut dem så att de får det sämre än vad vi har det? Det är många sådana frågor som måste ställas bredvid den här arbetstidsfrågan, avslutar Paulsen.

 

Om Roland Paulsen: Aktuell med bok hos Cambridge (university press)

  • Roland Paulsen är född 1981 och uppvuxen i Dalarna
  • Studerade sociologi i Stockholm
  • Doktorerade i Uppsala med en avhandling om ”tomt arbete”, att inte arbeta på jobbet.
  • Är sedan hösten 2013 doktor i sociologi och innehar nu en postdoc-tjänst vid Företagsekonomiska institutionen i Lund.
  • Släppte för några veckor sedan ”Empty labor: Workplace resistance and idleness” på Cambridge University Press

 

Fyra arbetsmarknadstips från arbetskritikern:

  • ”Försök ta ett tomt arbete med mycket dötid, så att du får mer tid att ägna dig åt det som du tycker är intressant vid sidan av.”
  • ”I plugget så finns det många ämnen som inte gör dig ”anställningsbar”, vilket är den dominerande tanken i högre utbildningen. Men jag tycker att du ska studera det som du inte kan låta bli att studera. Ha dock inga illusioner om att arbetsgivare kommer att jaga dig om du blir filosof.”
  • ”Socialantropologen James Scott har en idé om att vi borde träna oss mer i vad han kallar anarkistisk gymnastik. Med det menar han att vi ska göra små små övertramp mot de lagar och normer som vi inte ställer upp på. På så sätt kan vi vänja oss vid att följa vad vi själva vill.”
  • ”Finn ditt meningsskapande sammanhang utanför arbetslivet, de gamla grekerna förespråkade att du skulle göra det i politiken.”
Om skribenten
Publicerad
september 25, 2014

Lämna ett svar