Snart väljs personerna som ska vara med om att skapa Aalto-universitetets studentkår. Delegationsvalet är speciellt viktigt för hurudan plats svenskspråkigheten får vid den nya studentkåren. Förhandsröstningen har redan hållits, men det är på de egentliga valdagarna den 21 och 22 april det avgörs vem som kommer att ta plats i Aalto-universitetets studentkårs delegation. De 45

Snart väljs personerna som ska vara med om att skapa Aalto-universitetets studentkår. Delegationsvalet är speciellt viktigt för hurudan plats svenskspråkigheten får vid den nya studentkåren. Förhandsröstningen har redan hållits, men det är på de egentliga valdagarna den 21 och 22 april det avgörs vem som kommer att ta plats i Aalto-universitetets studentkårs delegation. De 45 delegaterna som väljs kommer att bygga upp studentkåren från början och det är de som fattar de stora principbesluten vid det nya universitetet.

Valet berör omkring 15 000 studerande, bland dem knappt tusen svenskspråkiga. Rösträtt har medlemmarna vid studentkårerna vid Tekniska högskolan, Konstindustriella högskolan och Helsingfors handelshögskola.

– Det här är ett unikt tillfälle då studentkårens grunder skrivs om. Senast det gjordes var för vår del för ungefär hundra år sedan, så det kan ta hundra år innan det sker på nytt. Det är viktigt att alla får sin röst hörd då studentkåren byggs upp, säger Christian Peltonen som ställer upp i valet för Polytekarna.

Polytekarna, som ställer upp med tretton kandidater, är den enda svenskspråkiga grupperingen i valet. Därtill finns ett antal svenskspråkiga som ställer upp för andra grupperingar. Sammanlagt ställer 458 kandidater upp i valet. Christian Peltonen påpekar, att trots att två av de tre nuvarande studentkårerna ska vara tvåspråkiga, så är situationen i praktiken en helt annan.

– Inom Tekniska högskolans studentkår är kulturen och sättet att man jobbar på så finskspråkiga.

Bakgrunden väger in så mycket att man inte kan ändra på strukturerna. Men nu ska allt definieras på nytt och därmed är det viktigt att tillräckligt många som värnar om svenskan blir invalda, säger Peltonen som var styrelseordförande i THS i fjol. Ett visst stöd för svenskan verkar finnas. Av de kandidater som fyllt i sina svar på valtestet edustajistovaalit.fi anser drygt tjugo procent att tvåspråkigheten är ett viktigt värde för studentkåren. 28 procent av de svarande håller delvis med. En stor del av dessa förefaller dock närmast av princip intresserade av en erspråkighet. De betonar att det sätt flerspråkigheten förverkligas står i proportion till andelen studerande som talar respektive språk. Polytekarna tycker inte att språkfrågan tagits upp inför valet.

– Det har mest handlat om pengar och hus, det vill säga konflikter mellan de tre högskolorna, säger Anna af Hellström.

Också engelskans ställning har diskuterats. Det sannolika är att studentkåren, åtminstone på pappret kommer att bli trespråkig. Engelskan anses vara nödvändig.

– Engelskan och svenskan ska inte ställas mot varandra. Svenskan får lättare plats om engelskan tas med, bedömer Polytekarnas ordförande Erica Roselius.

Engelskan är absolut nödvändig, eftersom det kommer att finnas fler som inte förstår finska än vad det finns personer som talar svenska, konstaterar Christian Peltonen. Tekniska högskolan är den klart största av de tre ”gamla” studentkårerna, men Roselius, Peltonen och af Hällström utgår inte ifrån att maktförhållandena kommer att vara likadana i den nya studentkåren.

– Det är inte uteslutet att det kan gå på ett överraskande sätt. Kampanjen har varit riktigt hård från en del håll. Det känns som om vi haft silkesvantarna på i jämförelse med de övriga, säger de.

 

Om skribenten
Publicerad
september 25, 2008

Lämna ett svar