Högskolornas miljöansträngningar varierar. Men alla vill vara med och poängtera att de är miljövänliga. Klimatet blir varmare och alla uppmanas vi bidra med vårt strå till stacken för att göra samhället mera miljövänligt. Så vad gör högskolorna för miljön? Helsingfors universitet, Åbo Akademi och Novia (Sydväst) har redan i snart tio år haft en person

Högskolornas miljöansträngningar varierar. Men alla vill vara med och poängtera att de är miljövänliga.

Klimatet blir varmare och alla uppmanas vi bidra med vårt strå till stacken för att göra samhället mera miljövänligt. Så vad gör högskolorna för miljön?

Helsingfors universitet, Åbo Akademi och Novia (Sydväst) har redan i snart tio år haft en person anställd på heltid med uppgift att se över helhetsstrategin för att minska högskolans påfrestning på miljön.

Alla de här skolornas miljösamordnare är överens om att det i dag är mycket lättare att arbeta med miljöfrågor och få förändringar till stånd än tidigare.

– Huvudidén med vårt miljöledningssystem är ständig förbättring, säger Åbo Akademis miljöplanerare Peter Fagerström.

– Vi satsar på att integrera hållbar utveckling i all verksamhet, säger Tove Holm som är miljösamordnare på Novia.

Sydväst ville i tiderna profilera sig med miljöfrågor. Därför är de gamla Sydväst-enheterna lite mera miljömedvetna än de andra i Novia, även om Novia verkar ha ganska bra förutsättningar på sin struktur för att utveckla ett bra miljötankande.

– Vi har till exempel satsat mycket på att använda videokonferenser i stället för resor mellan enheterna, säger Tove Holm, miljösamordnare på Novia.

Virpi Pyy på Helsingfors universitet säger att man lyckats få ner en del av sin energiförbrukning, men att det finns mycket kvar att göra.

– Personalens resor har inte beaktats så mycket ännu.

Det ses som väldigt viktigt för till exempel professorer att resa till internationella konferenser och liknande.

Men ett steg på vägen är att vi infört parkeringsavgift för alla som kommer med bil till jobbet. Trots ansträngningar har universitetets elförbrukning inte minskat nämnvärt.

Man försöker till exempel utveckla korridorsbelysningen så att inte hela byggnaden måste belysas bara för att en person finns någonstans i den. Men ständiga krav på effektivare luftkonditionering väger upp elmätaren i andra änden.

Arcada byggde sitt eget hus 2004 och tog då många miljökriteriet i beaktande. Huset sparar värme och ljus nattetid, köket har modernt avfallshantering och svängdörrarna släpper inte ut värme i onödan.

– Huset är också ljust och öppet byggt för att spara på energikostnader för upplysning, säger Arcadas prorektor Jan-Erik Krusberg.

Arcada har ingen strategi till pappers eller någon skild miljöansvarig person, men säger sig ändå vara miljömedvetna i sin verksamhet. Till exempel har man nyligen införskaffat nya miljövänliga kopieringsmaskiner.

Inte heller Hanken har någon anställd miljöansvarig. Men år 2006 tryckte man upp en miljöguide för personalen. Den omfattar allt från sortering i vardagen till personalens tjänsteresor.

Alla tillfrågade högskolor vill påpeka att de tar ansvar för miljön och gör sitt bästa för att motverka klimatförändringen.

Miljömedvetenheten och inställningen verkar det inte vara något fel på. Men resurserna och satsningarna skiljer sig bland högskolorna – ganska långt enligt storlek, så att de största har råd att satsa mest på att anställa miljöpersoner och utveckla miljöstrategier.

– Miljöfrågorna är en viktigt image-fråga i dag. Ingen kan längre säga att de här sakerna inte är viktiga att ta hänsyn till, säger Virpi Pyy.

Den konklusionen stämmer också bra i det här fallet. På Hanken är det till en början svårt att få tag på någon som har ansvar för miljöfrågor. Det verkar vara oklart vem den personen kunde vara. Till sist ringer projektkoordinator Hanna Donner från marknadsförings- och kommunikationsavdelningen upp och berättar om Hankens miljömedvetenhet. För miljömedveten är man. Det är en självklarhet i dag.

Om skribenten
Publicerad
september 25, 2008

Lämna ett svar