Jägarinstinkter

11.02.2010

Julstjärnan betraktar stilla snöyran utanför. Lite som en stormlykta, tänker jag, och återgår till min kopp pannkaksnudlar inne i kajutan.

Jägarinstinkter

1.2.2010

SKRIVET AV: YVONNE FINELL

Julstjärnan betraktar stilla snöyran utanför. Lite som en stormlykta, tänker jag, och återgår till min kopp pannkaksnudlar inne i kajutan.

Var annars spendera sin söndagkväll om inte framför äpplets blåa sken, omgiven av de föregångna tidningarnas krav? I högar.

Jag filar på kontrasterna, i evighet. Jämna marginaler och lättlästa stilar. Centrerad rubik eller inte? Chefredaktören muttrar över paprikor på ett morotsuppslag. Redaktionssekretraren äter pizza med sked. En påtaglig stämmning hänger i luften, eller så är det bara matoset från micron.

Det här är ett helhjärtat halvtidsjobb, så att säga. Jag tänker på alla soc & kom-are, hankeiter och mjukvetenskapare som öppnar tidningen bara för att läsa text. Skit samma om den lutar eller inte. Ändå sitter jag här, dag efter dag. Mening efter mening. Blått, grönt gult och rosa. Paprikor och satanister. Allt flimrar förbi tre gånger i minuten. Scrolla upp, scrolla ner. Redaktioner skiver dikter om fis.. nja, det där går nog inte igenom korrekturen, och jag scrollar vidare. Vadå krolla?

Det sägs att god typografi inte syns. Om jag riktigt lyckas så ska du tycka att det är fint, men inte märka det. Det finns nog bara ett fåtal som bryr sig tillräckligt för att titta, och så ska det vara. Tidningen ges ut för att läsas, i andra hand för att tittas på. Men om du bara visste, hur viktiga marginalerna är.. Nåja, grafiken kommer aldrig stiga i rang. Men den kan få känna sig viktig ibland, när den lyckas bryta igenom. Fånga ditt öga.

Jag är på jakt efter din uppmärksamhet. Med spjut och hacka. Redaktionssekreteraren illustrerar blodstänk i hörnen.

Hm.. Jag borde återgå till arbetet.

Julstjärnan nickar instämmande och slocknar plötsligt.
Tillbaka