Klippte med frisöryrket

16.11.2009

Efter att ha provat på skönhetsbranschen insåg Erika Skutvik att närvårdaryrket lockade mer. Hon är 24 år och har om ett par år tre yrken.

Klippte med frisöryrket

Efter att ha provat på skönhetsbranschen insåg Erika Skutvik att närvårdaryrket lockade mer. Hon är 24 år och har om ett par år tre yrken.

text jenny björklund

Bruna hårtoppar faller mot köksgolvet i ERIKA SKUTVIKS hyreslägenhet i Vasa. – Inte är ditt hår så nött ändå, det räcker om vi tar bort ett par centimeter, säger hon. Med saxen arbetar hon snabbt och vant i mitt hår medan taxvalpen MELKER nyfiket snusar runt bland stråna på golvet. – Det finns några personer jag brukar klippa. Släkt, vänner och några av mammas bekanta. I vår har det gått två år sedan hon blev klar frisör från nuvarande yrkeshögskolan Novia i Vasa. Efter det jobbade hon bara en sommar som frisör. – Jag visste egentligen redan på sista året att det inte är det här jag vill hålla på med resten av livet. Visst var det roligt vissa dagar, men samtidigt kände jag en hel del prestationsångest. Ändå valde Erika att slutföra sina studier. Hon hade svårt att erkänna både för sig själv och för andra att hon hade gjort fel yrkesval. – Jag önskar ibland att jag hade hoppat av sista året, så hade jag sluppit alla frågor om varför jag inte jobbar som frisör när jag är utbildad till det.

Speciellt äldre generationer verkar ha svårt att förstå att man studerar till en sak och sedan en annan. Kanske var det inte lika accepterat att byta yrkesbana förr, eller så var synen på arbete annorlunda, funderar Erika Skutvik. Frisöryrket är slitsamt med många starka kemikalier och oergonomiska arbetsställningar. Dessutom är minimilönen för en nyutbildad frisör inte ens 1300 euro. Men det var inte den främsta orsaken till att Erika ville byta yrkesbana. – Att jag vill jobba med människor visste jag hela tiden. Men jag blev trött på all ytlighet som jobbet innebar, att stå och fundera i evigheter över om man ska klippa fem eller sju centimeter eller vilken färg som är den bästa. Direkt efter högstadiet, innan frisörutbildningen, studerade hon till kosmetolog vid Optima i Jakobstad. – Kosmetologyrket tror många att är ännu mer fokuserat vid yta, men det är egentligen ett väldigt omvårdande yrke. Det kunde jag tänka mig att återkomma till i någon form i framtiden, kanske genom alternativa vårdformer. – Från kosmetologutbildningen har jag också lärt mig mycket som jag har nytta av nu, till exempel om dermatologi. Kaffet puttrar i kokaren och Erika sätter ner saxen och plockar bort boken ”Ben och märg” från köksbordet. Hon och de andra förstaårsstuderandena på närvårdarlinjen vid Yrkesakademin i Österbotten har tent i anatomi på torsdag. – Det är intressant, absolut, men lite svårt att hålla reda på alla latinska namn på muskler, skelett och organ.

Hon går i skola varje onsdags- och torsdagskväll. Förutom det jobbar hon heltid på ett privat hemservicebolag. – För första gången har jag ett jobb som det känns lätt att gå till. Visst är jag trött när jag vaknar tidigt på morgonen, men jag tycker ändå det är roligt. Förra året hade hon ett mellanår mellan de olika studiehelheterna då hon jobbade som personlig assistent, ett arbete som också föll henne i smaken. – Jag behövde det mellanåret för att förstärka insikten om att det är vård jag vill hålla på med. Sedan kan jag ännu inte säga att det är just som assistent eller hemvårdare som jag vill arbeta. Det klarnar säkert under praktikperioden. Men det är bra, som närvårdare kan jag jobba på allt från dagis till ålderdomshem. Som frisör skulle jag ha blivit tvungen att stå i en salong i 40 år. – Nu slipper jag dessutom fixa hår och smink i över en halvtimme innan arbetsdagen börjar, tillägger hon. Vi återkommer hela tiden till frisöryrket och Erika säger att hon är långt ifrån den enda som skaffat sig utbildningen för att sedan välja en annan yrkesbana. – Kanske är det alla flickors dröm att bli frisör, men sedan när man prövar på yrket märker man att det inte är så glamouröst som man trodde, säger Erika Skutvik. Utbildningsansvariga helena mäenpää på Vasa arbets- och näringsbyrå har inte genom åren märkt av någon ökande ström av människor som vill byta yrke. Men orsakerna har varierat.

– Det har alltid funnits folk som vill byta bransch. Bland unga är orsaken ofta den att de inte hittar jobb efter sin treåriga yrkesutbildning. Många väljer då att studera vidare, antingen med någon typ av vidareutbildning eller till ett helt annat jobb. – Vi har även folk som väljer att byta bransch på grund av intresse eller hälsoskäl. Jag har varit i kontakt med några äldre frisörer som ville skola om sig för att deras arbete blev för fysiskt påfrestande, berättar Helena Mäenpää. I Vasa med omnejd finns det just nu ett tiotal lediga frisörsjobb, trots att det finns flera frisörutbildningar, både på finska och på svenska.
Tillbaka