I jakt på friåkare

04.04.2009

Åbo Akademi är det första universitetet i Finland som tar systemet för plagiatkontroll, Urkund i användning. Programmet avser inte bara skärpa kvalitetskraven på arbeten utan minskar också professorers arbetsbörda.

I jakt på friåkare

text fanny lindholm

Några slag på tangentbordet och vi loggar in på Urkunds webbplats. Solen som silar in genom gliporna i persiennen gör det svårt att se skärmen, men sidan är rätt – webbplatsen för det omtalade företaget som sätter dit friåkare. Lärcenterchef tove forslunds fingrar glider över tangenterna, hon ger ett smakprov på hur Urkund fungerar. Texten matas in i databasen. Resultatet kommer inom ett dygn. Delar av texten färgas gul; de delar av det skrivna materialet som ifrågasätts. Vintersolen som sipprar in genom glasrutan känns kvalmig och het och det känns plötsligt relevant att fundera över varenda källa och referens man använt i de texter man producerat. Procenttalet 77 blinkar på skärmen. Urkund är ett led i skärpningen av plagiathantering och kvalitetskrav vid Åbo Akademi.

I början av året togs det webbaserade systemet för plagiatkontroll i bruk vid akademin. Urkund har sitt ursprung i Sverige och i dag använder flera svenska universitet programvaran. Åbo Akademi är det första universitetet i Finland som använder sig av plagiatkontrollsprocessen, men inom kort är Urkund del av studenters vardag både på Hanken och på Uleåborgs universitet. Urkund är ett elektroniskt sätt att upptäcka och förebygga plagiering. Materialet jämförs mot tre källområden – internet, förlagsmaterial och Urkunds arkiv inom ramen för tre år. – Urkund är ett verktyg som tagits i bruk för att påvisa att man uppföljer plagiatkontrollen och för att underlätta arbetet för lärare, säger Tove Forslund. Urkund är inte en försäkring om att det inte sker plagiering. Det är främst ett instrument för att se till att studerande behandlas lika och det ger också universitetet en garantistämpel på att man arbetar mot plagiering.

Programvaran kan inte identifiera direkt översatta texter. I praktiken betyder det att en studerande kan översätta material från engelska till svenska utan att bli fast för plagiering. – En översättningsmaskin som verkligen fungerar har aldrig uppfunnits, säger Forslund. Programvaran kostar cirka 6000 euro i året. – Värre vore det om någon som studerat på Åbo Akademi och nått högt på karriärstegen i ett senare skede blir fast för plagiering. Det ger dåligt rykte åt universitetet, säger Forslund. Användningen av Urkund har väckt debatt bland studenterna. Man frågar sig om Urkund bryter mot studenternas upphovsrätt och ifall plagiatkontrollen är definitiv. – Tolkningen av upphovsrättslagen är besvärlig och utredningen av läget har gett flera frågor än svar, säger ole karlsson, kvalitetskoordinator vid Åbo Akademi. Som det nu ser ut går ärendet troligtvis över till undervisningsministeriet som tar ställning i ärendet.

Ifall studerandes rättsskydd inte kan tryggas kommer användningen av Urkund inte att fortsätta. Och Urkunds plagiatdetektion är inte definitiv, påpekar Tove Forslund. – Absolut inte. Professorn gör sin egen bedömning medan Urkund främst är ett hjälpmedel. Forslund vill också lyfta fram att felanvändning av referenser och källhänvisningar inte definieras som plagiat. Hon uppmanar trots det till noggranna källhänvisningar för att undvika falskt larm. Årligen blir några personer fast för plagiering vid Åbo Akademi. Misstanke följs av fem möjliga faser. Om misstanken släpps, fortskrider inte procedurerna. Primärt inleds utredningen då professorn upplever att det är något skumt med texten, som att brödtextens stil skiljer sig på vissa punkter, eller ifall Urkund slår larm. Professorn tar då kontakt med studenten. De utreder tillsammans vad misstankarna beror på och studenten får försvara sig. – I många fall har studenten använt direkta citat ur Wikipedia i sin uppsats, säger Forslund. Till följande tar professorn kontakt med dekanus som fortsätter utredningen tillsammans med professorn och studenten. Rektorn avgör sedan ifall ärendet går vidare till styrelsen. Styrelsen fattar beslut och den skyldiga får endera en varning eller blir avstängd från universitetet. En student kan fråntas rätten att studera på universitetet i upp till ett år.

Det har hållits allmänna informationstillfällen om Urkund i både Åbo och Vasa och Forslund hoppas att professorerna som använder sig av programvaran förklarar funktionen för studenterna. Urkund skall inte få studenterna att se rött utan ses som en viktig del av kvalitetshanteringen och som en garantistämpel. Att höja ribban på utbildningskvaliteten kan ses som ett plus i kanten för dem som utexamineras från universitetet

Tillbaka