Ingen buss för SSI

07.12.2009

Svenska studerandes intresseförening firar i år sitt 100-årsjubileum. Nästan ända sedan starten har föreningen gett ut Studentbladet, men i övrigt har verksamheten varierat då otaliga studenter genom åren har hunnit komma och gå.

Ingen buss för SSI

text jonny smeds

– Under min tid handlade det väldigt mycket om studenternas egna sociala, kulturella och ekonomiska frågor. Det gällde bland annat möjligheterna till studentbostäder och förmånliga lån, men inte partipolitik, säger CARL-OLAF HOMÉN (eller Homi) som i dag är 73 år och mest känd som mannen bakom Stafettkarnevalen. År 1964 var Homén ordförande för föreningen som då hette Finlands svenska studentråd. Det var först efter att han lämnat studentpolitiken som den blev partipolitisk – ”student as such”- tänkandet gav vika för ”student as citizen”-synen. – Efter att jag varit ordförande för Studentrådet blev jag ordförande för Finlands studentkårers förbund. Kort därefter kom partipolitiken med i bilden. Det ändrade studentpolitikens roll. Studentbladets redaktion var däremot inte rädd för att ta ställning politiskt redan under Homéns ordförandeskap. – Chefredaktören och redaktionsrådet hade fria händer och hade en mer radikal linje än Studentrådet. Pärmen till julnumret under Homéns ordförandeår pryddes av en skäggig, röd gubbe – KARL MARX.

Trots att man inte var partipolitiskt bundna hade Studentrådet under Homéns tid en aktiv studentpolitisk roll. Det fanns även många studerande som engagerade sig i frågor på gräsrotsnivå. – Studenternas aktivitet har i alla tider gått i vågor, men speciellt stor var aktiviteten i slutet av 50-talet då jag var aktiv i Nylands nation och Codex. Det var alltid mycket stort deltagande i nationens tisdagsmöten och föredragstillfällen, berättar Carl-Olaf Homén. Finlands svenska studentråds, sedermera SSI:s, studentpolitiska inflytande har minskat sedan 1960-talet. MAGNUS HERZBERG, i dag journalist på Yle, var SSI:s ordförande åren 1981-82. – Vi hade ingen studentpolitisk roll, men vi skulle gärna ha haft det. Då fanns SSS, Svenska student- och elevkårers samarbetsorganisation, vilket gjorde att SSI till exempel inte skrev uttalanden, berättar han.

Den största händelsen under Magnus Hertzbergs ordförandeperiod var att Åbo Akademi-studenterna efter en paus på tolv år igen började få Studentbladet. Inledningsvis ingick SSI och ÅAS ett avtal om prenumeration på tidningen, men senare blev ÅAS medlem i SSI. – Vi hade segslitna förhandlingar och jag åkte flera gånger till Åbo. Till en början var det en stor del som inte ville ha Studentbladet, men till slut blev en majoritet i kårfullmäktige för, berättar Hertzberg. ÅAS hade dragit sig ur tidningen, som då hette Studentbladet/Den aboensiske forskaren, hösten 1968. Enligt artiklar i Stbl nr 9/81 kan det ha berott på att tidningen var för politisk samt att ÅAS inte ville ha en tidning med redaktion på annan ort än Åbo. Från början av år 1969 till det att åbostudenterna igen fick Stbl från och med hösten 1981 utkom den tvåspråkiga studenttidningen Turun ylioppilaslehti/ Åbo studentblad. – För Studentbladet var det betydelsefullt att ÅAS kom tillbaka, eftersom det med en gång ökade antalet prenumeranter med 3000. Tidningen började komma ut oftare och vi kunde börja kalla oss en finlandssvensk rikstidning, vilket också gjorde att fonderna ökade på sina understöd. SSI gjorde rentav en storvinst år 1982. Enligt Magnus Hertzberg visade bokslutet ett plus på 40 000 mark. – Vi diskuterade vad vi skulle göra med pengarna, och ett förslag var att SSI skulle köpa en buss. Jag tror det föll på att ingen av oss hade körkort. I stället lade vi pengarna på banken, där de sakta krympte bort. Senare har jag tänkt att vi borde ha investerat dem, säger Hertzberg.

Studentikosa eller sociala evenemang har också hört till föreningens verksamhet genom åren. – Svenska studenters vårfest var under min tid en stor grej som ordnades på olika krogar i Helsingfors, berättar Carl-Olaf Homén. Då Magnus Hertzberg tog över ordförandeklubban i SSI hade föreningen inget eget evenemang som samlade studenterna. – Vi tyckte det var tråkigt att SSI inte gjorde något annat än gav ut Studentbladet, så vi började arrangera Svenska natten i Gamla studenthuset. Och Svenska natten blev en succé redan första gången. – Vi hade haft en helsidesannons i Studentbladet, men vi hade ingen aning om hur många som skulle komma. Då jag kom dit en halv timme innan vi öppnade ringlade sig kön förbi Stockmann, minns Hertzberg.

Numera är det inte SSI som arrangerar Svenska natten. Studentbladet är fortfarande kärnan i verksamheten, men arrangerar därtill seminarier och träffar. Föreningen har dessutom breddat sin position som länk mellan finlandssvenska studerande – i dag hör alla svenskspråkiga studentoch studerandekårer på fastlandet, samt de två stora tvåspråkiga studentkårerna, till SSI. Studentbladet började ges ut 1911 och firar därmed hundra år om två år. Då utkommer också en historik om tidningen och föreningen.
Tillbaka