Din röst i valet

26.05.2009

Din röst i valet

Den sjunde maj är det EU-parlamentsval. I Ledaren får du veta varför, och också varför du vill rösta.

TEXT FANNY LINDHOLM

Enligt det aktörsteoretiska perspektivet drivs människan av egenintresse, hon är egoistisk, lat och likgiltig om det inte gäller något som berör henne direkt. Hon har en tendens att ta saker för givet och förstår sällan värdet på ting förrän någon tagit det ifrån henne. Europeiska unionen startade som ett fredsprojekt, men också som ett projekt för att Europa skulle kunna hävda sig ekonomiskt internationellt och som en form av en osynlig barriär mot yttre anfall. Europa ville ta tillbaka positionen som ett av maktblocken i världen. Resultatet blev en IGO, en mellanstatlig organisation, som idag har utvecklats till att inkludera 27 medlemsländer och företräda nästan 500 miljoner medborgares intresse. När  nländarna gick till valurnan år 1995 för att rösta om EUmedlemskapet var vi som är studerande idag omyndiga. Vi kunde varken påverka eller godkänna att Finland blev del av en transnationell organisation och att Finlands nationella lagstifting skulle komma att underställas EU:s lagstiftning. Vilket är den enskilda studentens in ytande idag och av vem kan vi utkräva ansvar för EU:s politik? Hur stort inflytande har vi överlag på de beslut som fattas på europeisk nivå? Det tragikomiska är att ansvarutkrävandet på europeisk nivå och de politiska gruppernas politik är synnerligen diffus.

Detta utgör speciellt ett problem ifall Lissabonfördraget blir verklighet nästa år, för då kommer unionen till sin form påminna om en federal stat i ännu större mån än nu. Hur kan vi påverka? Med vetskapen om att det låter tjatigt är svaret: Europaparlamentsvalet den 7 juni. Europaparlamentet är det enda EU-organ som väljs genom direkt folkval. Det kanske lönar sig att färska upp minnet och påminna om att regelbundet återkommande val är en kanal för ansvarsutkrävande. Varför var valdeltagandet i Finland under 45 procent i det senaste Europaparlamentsvalet. Hur kan det komma sig att aktiviteten i Finland med ett över öd av högutbildade individer är så löjligt låg? Enligt valforskning korrelerar högskoleutbildning positivt med röstningsaktivitet. Vad är det för fel på vår generation, på oss som studerar? Har vi det för bra för att göra oss besväret att rösta? Vill vi att gamla gubbar skall representera oss på europeisk nivå? Jag vill klargöra att jag varken är åldersrasist eller feminist, men att kräva att representativ demokrati i viss mån skall förverkligas är ju knappast för mycket begärt. Den näst yngsta sittande europaparlamentarikern är CHRISTOFER FJELLNER från Sverige och som är 32 år gammal. Är kravet på representativ demokrati, vilket betyder unga parlamentariker och  era kvinnor, tillräckligt för att få oss studerande att rösta? Om vi skall tro på teorin om röstingsparadoxen som säger att kostnaden för att rösta överstiger nyttan, skulle alla rationella individer låta bli att rösta. Men vad händer då tiderna blir kärva, ifall den ekonomiska nedgången fortsätter?

Vad gör vi då valet är över och vi med gott samvete lapat sol på sommarstugan den 7 juni, då enbart de plikttrogna masat sig till valurnan? Hur reagerar vi då vi inte längre kan få vård för akuta sjukdomsfall inom EU och sociala bidrag ifall vi vistas en längre tid i ett annat medlemsland. Vad gör vi då stipendierna för Erasmusutbyte dras in och då EU minskar insatserna för klimat- och energipolitik? I dåliga tider är stipendier och miljösatsningar det första som ryker. Vem bryr sig då om röstningsparadoxen – och hur mycket var den sköna dagen i solstolen vid vattnet faktiskt värd? Fem år av oförmögenhet att påverka? Människan drivs av egenintresse. Hon förstår inte vad hon har förrän hon förlorar det.


Tillbaka