Samma på svenska?

17.04.2009

Tekniska högskolans studentkår uppgår vid årsskiftet i nya Aaltouniversitetets studentkår, men ännu på slutrakan hann THS söka och beviljas medlemsskap i Svenska studerandes intresseförening. SSI ger bland annat ut Studentbladet och fungerar som en länk mellan de svensk- och tvåspråkiga student- och studerandekårerna.

Samma på svenska?

text jonny smeds

THS medlemsskap i SSI kan ses som ett sätt att försöka stärka svenskans ställning vid den nya studentkåren, eftersom medlemsskapet automatiskt torde övergå till AUS. Det betyder alltså att de svenskspråkiga AUS-medlemmarna i fortsättningen kommer att få ta del av Studentbladet – även de som inte hör till Teknologföreningen, som sedan länge varit med i SSI. Dessutom får AUS en naturlig kontakt till övriga svensk- och tvåspråkiga studentoch studerandekårer. I dagarna hålls även valet till den nya studentkårens delegation. Delegationen kommer att skapa den nya studentkåren och har alltså ett stort ansvar för hurudan tvåspråkighet, eller snarare flerspråkighet, som uppstår. Vid sidan av tvärvetenskapligheten är det nämligen just flerspråkigheten som kännetecknar det nya universitetet och den nya studentkåren. Svenskan är visserligen den näst största språkgruppen, men de som varken talar svenska eller finska utgör tillsammans en större grupp än de svenskspråkiga. Det finns alltså en risk att de omkring tusen svenskspråkiga studenterna blir bortglömda, trots att Aaltohögskolan genom lag och den nya studentkåren genom studentkårsföreningen är tvåspråkig.

Allt beror på hurudan inställning till svenskan den första delegationen har och hur många svenskspråkiga som ständigt påminner om sin existens samt sina behov och rättigheter. Vi känner alla till skillnaderna mellan tvåspråkighet enligt lag och en fungerande tvåspråkighet i verkligheten. Två av de tre blivande Aaltokårerna, Tekniska högskolans studentkår och Konstindustiella högskolans studentkår (Tokyo), är enligt studentkårsförordningen tvåspråkiga. I praktiken har Tokyo ingen svenskspråkig verksamhet. Vid Tekniska högskolan är det nationen Teknologföreningen som står för lejonparten av den svenska verksamheten, inte THS. Då tre studentkårer med en svag eller obefintlig svenskspråkighet går samman kan man befara en ytterligare försvagning. Även om andelen svenskspråkiga sjunker jämfört med i THS och Tokyo i dag, så ökar det absoluta antalet svenskspråkiga i den nya studentkåren. Det innebär alltså att behovet av tjänster på svenska växer.

Eftersom den nya studentkåren är större borde den också ha resurser att betjäna minoriteterna, så länge viljan finns. På edustajistovaalit.fi, ett valtest som upprätthålls av Finlands studentkårers förbund, uppger många AUS-delegationskandidater att de ser fördelarna med en flerspråkig studentkår. Kostnader uppvägs lätt av den atmosfär av samhörighet och förståelse som flerspråkighet – och mångkulturalism – innebär. Det finns även ett motstånd mot svenskan, men de flesta verkar anse att flerspråkighet är bra så länge kostnaden är skälig. Det är ett minimikrav vi kan ställa. Men vi svenskspråkiga måste göra väsen av oss och kräva tjänster på vårt språk. Bland de tvåspråkiga studentkårerna fungerar den klart största, Studentkåren vid Helsingfors universitet, som ett gott exempel. Bland 30 000 medlemmar kunde de svenskspråkiga lätt glömmas bort, men i HUS råder i dag en tillfredställande tvåspråkighet. Historien inbjuder inte till särskilt stor optimism, men Aaltouniversitetets studentkår har alla chanser att bli fungerande tvåspråkig.

De första åren kommer att vara synnerligen viktiga för det är då den verksamheten tar sin form. Efter det är ändringar svårare, man gör helst som man ”alltid har gjort”. Det finns anledning att hoppas på något så ovanligt som en svenskspråkig domänseger i Finland.
Tillbaka