Poppi är pop!

20.02.2009

Världsmästerskap i de mest märkliga grenar arrangeras i Finland. En årlig tävling som samlar flera tusen studerande är akademiska VM i det traditionella spelet poppi. Tävlingen avgjordes i Tammerfors en februarilördag.

Poppi är pop!

Världsmästerskap i de mest märkliga grenar arrangeras i Finland. En årlig tävling som samlar flera tusen studerande är akademiska VM i det traditionella spelet poppi. Tävlingen avgjordes i Tammerfors en februarilördag.



text emmanuel sagne bild seppo kärki

Då jag anländer till Tammerfors tekniska högskola är det första jag märker att evenemanget är rätt så utspritt. Spelplanerna täcker alla parkeringsplatser inom jag kan se, och av ljudet att döma har flera tagits i bruk också utom synhåll. Det andra jag märker är festivalstämningen. Lagen är tematiskt utklädda, det finns massvis med folk överallt, musiken ljuder och spriten flödar. Efter att ha träffat folk utklädda till vampyrer, en preussisk blåsorkester och playboykaniner börjar jag undra om det kanske också finns en serie för bästa dräkt. Till min besvikelse får jag höra att det inte finns det. Däremot finns det tre poppiserier.

Mästerskapet avgörs nämligen skilt i den allmänna serien, damserien och I Speak English-serien (ISE). Till de två förstnämnda serierna måste man anmäla sig tre månader innan själva tävlingsdagen, i många fall innan utbytesstudenterna kommit till landet. Till ISE kan man anmäla sig några veckor innan tävlingen. – Idén är att just utbytesstudenter och sistaminuten- deltagare ska kunna komma med om de vill, säger maija, en av arrangörerna. förutom utbytesstudenter, samlas spelare från Villmanstrand, Uleåborg, Tammerfors, Joensuu, Helsingfors och Åbo för att göra upp om vem som har de bästa poppispelarna.

– Det är rätt klart hur det kommer att gå. Det första nyktra laget från Villmanstrand eller Uleåborg vi tävlar mot gör att vi är ute ur serien. Men mest spelar vi för skojs skull, säger WÄISKI från Tammerfors tekniska högskola. Också i damserien är favoriterna de samma. – Egentligen är det här en tävling mellan Villmanstrands och Uleåborgs poppiföreningar, säger MARJO, spelare i WIT Blanco från Uleåborg som försvarar sitt VM-guld. – Vi har kommit för att vinna. Vi måste vinna, tillägger hon med bestämd min. Laget har deltagit i VM i tre år nu, och har alltid slutat på medaljplats. Den första gången de spelade vann de brons. – Vad kan jag rå åt att vi är så bra, säger hon blygsamt. I den internationella serien är alla inte fullt så engagerade. – Som spel är det här nog inget särskilt. Men det är roligt att det finns en massa folk, och lite sprit skadar inte heller, säger pablo från Spanien

De internationella spelarna och åskådarna kommer från många länder. Jag träffar folk från bland annat Spanien, Frankrike, Tyskland, Hong Kong, Korea och Taiwan. Tysken DIETER berättar att han är på besök via den pan-europeiska samarbetsorganisationen ESTIEM, som koordinerar studentverksamhet mellan 62 universitet i Europa, Mellanöstern och Afrika. – Det här är ett fint tillfälle att träffa folk och slappna av lite, säger han. att ordna ett evenemang av den här skalan tar tid och energi.
– Vi har jobbat aktivt hela veckan, och förberedelserna har faktiskt pågått sedan de föregående tävlingarna, säger MIIKA från TEA-klubben. För teknologernas exkursions- och automationsklubb vid Tammerfors tekniska högskola är världsmästerskapet årets klart största händelse. I år är sammanlagt 664 lag anmälda, med åtminstone fyra deltagare per lag.

Arrangörerna gör inga systematiska uppskattningar av antalet åskådare, men man har förberett sig för några hundra, vilket i praktiken visat sig tillräckligt. Sammanlagt behövs det nära tvåhundra studenter för att ordna mästerskapet. – Vi har 132 spelplaner och alla behöver en domare. Dessutom finns ett femtiotal väktare, reserv- och huvuddomare, personal för infobyrån, förstahjälpspersonal och IT-ansvariga, säger Miika. Antalet planer är beräknat för att man ska kunna spela turneringen under en dag. – I nuläget finns det fler människor som skulle vilja spela än vad vi kan hitta spelplaner för. Evenemanget har vuxit sig så stort som vi kan hantera nära kampus, menar Miika. Mycket jobb behövs alltså. Hur får man det att gå ihop? – Vi får lite stöd av företag, till exempel trä att göra spelmaterial av och priser för vinnaren. Ja, och de här chipsen här, säger Miika och räcker mig en påse. –

Mest är det frivilligkrafter och deltagaravgifter, precis som i vilken som helst annan studentverksamhet. Våra sjukvårdare är till exempel frivilliga medi-studerande, fortsätter han. Under dagen har det skett en del olyckor. – Folk halkar, super för mycket och träffas av stavar och poppin, säger JARI, som ansvarar för vårdplatsen. För det mesta är det inget allvarligt. – De flesta vilar här en stund eller får plåster på såren. Några har transporterats vidare till sjukvård. Det har varit halt i år, så folk har halkat. Det ser faktiskt rätt så farligt ut, då stora karlar i varierande grad av berusning slungar nästan meterlånga träklubbor tvärs över en parkeringsplats, med en mer eller mindre yr publik invid. Men det är visst en del av charmen.

– Att supa friskt och slänga saker omkring sig, vad är nu roligare än det? sammanfattar PETER från Dresden då jag frågar hur hans dag har varit. Då kvällen mörknar blir det först semifinaler och sedan slutspel. Bara de mest proffsiga är kvar i tävlingen. Stämningen blir alltmer intensiv, och folk trängs kring de fem huvudplanerna. Stavar flyger och poppin yr i luften. I damklassen försvarar WIT Blanco framgångsrikt databehandlingsinstitutionens ära genom att vinna guld. – Jag är förstummad. Jag kan knappt tro det är sant, säger INGA-LIISA med tårar i ögonen. Och det är en ljuv stund. Inte ens villmanstrandarna, som häcklande kräver dopingtest och att domaren kollar att vinnarna faktiskt är kvinnor, kan beröva uleåborgarna stundens glans.
Tillbaka