Bland strykarkatter och påflugna försäljare

25.01.2010

Istanbul är inne just nu. Staden är Europas kulturhuvudstad under 2010 och ansedda Lonely Planet anser att Istanbul hör till de tio mest intressanta städerna att besöka under det här året. Och det har Stbl gjort.

Bland strykarkatter och påflugna försäljare

SKRIVEN AV: CHRISTOFFER GRÖHN

Istanbul är inne just nu. Staden är Europas kulturhuvudstad under 2010 och ansedda Lonely Planet anser att Istanbul hör till de tio mest intressanta städerna att besöka under det här året. Och det har Stbl gjort.

Hjärtat av den gamla delen av Istanbul ligger i stadsdelen Sultanahmet. Där finns ståtliga Hagia Sofia och mitt emot ligger Blå moskén. Bredvid Hagia Sofia ligger sultanpalatset Topkapi, som numera är museum.
Torget mellan Hagia Sofia och blå moskén är turistfällan nummer ett och därför samlar sig en hel del försäljare där. De står vid sina vagnar och säljer kestane och simit. Kestane är rostade kastanjenötter som frambringar en lukt av bränt som snabbt sprider sig som ett moln över hopen med turister. Simit är i sin tur brödringar med sesamfrön på. Jag smakar på en simit men tycker att den är torr och hård. Kanske den inte är färsk.
Försäljarna är rätt påträngande och gör nästan vad som helst för att förtjäna en hacka. Affärer och restauranger har alltid en person utanför stället som har i uppgift att locka kunder genom att gå fram och prata med dem. Ibland blir det nästan komiskt, som när det finns en massa restauranger på rad och en efter en kliver krögarna fram och föreslår att man ska äta just på deras ställe. De är förvånansvärt språkkunniga och flera talar både finska och svenska. Vid en restaurang vet krögaren direkt att jag kommer från Finland.
– Jag såg det direkt på dig. Jag har vänner i Helsingfors och Borgå, säger han då jag frågar hur han kunde veta det.
De flesta krögare och servitörer är män eftersom det är ovanligt att kvinnor jobbar utanför hemmet.

Östroms knutpunkt
På en dörr intill Hagia Sofia har någon skrivit Merry Christmas i graffiti. Det är lite ironiskt då byggnaden tidigare varit en moské och muslimerna som bekant inte firar jul. Byggnaden var moské mellan 1453 och 1935. Innan dess var det en kristen kyrka som byggdes på initiativ av kejsar Justinianus och stod färdig 537. På den tiden hette Istanbul Konstantinopel och utgjorde knutpunkten för östrom och den bysantinska kulturen.
I och med splittringen av den kristna kyrkan 1054 blev Hagia Sofia en kyrka för de ortodoxa. 1453 intog emellertid turkarna Konstantinopel och därmed förvandlades Hagia Sofia till en muslimsk moské med minareter. 1935 beslöt den turkiska statens fader, president Mustafa Atatürk att byggnaden ska bli ett museum, vilket den är än i dag. Hagia Sofia utgör därmed ett bra exempel på hur olika kulturer har blandats och blandas på gränsen mellan öst och väst.

Strykarkatter
Hagia Sofia har genomgått många restaureringar och en pågår också nu. I ett hörn under det mosaikprydda valvet som mäter 31 meter i diameter står en byggställning som når taket och på en skylt nedanför förklaras att mosaiken just nu restaureras. Avståndet mellan golv och tak är hisnande 55 meter, vilket motsvarar ett 15-våningar högt hus. På den del av valvet som syns skymtar en målning av Maria med Jesusbarnet.
Inom islam får inte gudar och profeter avbildas och därmed är de enda religiösa avbildningarna inne i byggnaden från den kristna tiden. Islam gör sig däremot påmint genom åtta väldiga cirkelformade tavlor där namnen på Allah, Muhammed, Muhammeds två barnbarn och de fyra första kaliferna står skrivet på arabiska. I guld.
Det mest fotograferade objektet inne i Hagia Sofia verkar ändå vara en katt som tagit sig in i byggnaden och sitter längst fram vid altaret, dit inga turister får gå. Katter finns det för övrigt gott om i Istanbul och på de flesta smågator stryker flera katter omkring. Största delen av dem är väldigt unga, vilket antagligen tyder på att de inte lever så länge. De livnär sig på rester från soppåsarna som invånarna kastar ut ur dörren på kvällen.

Fallfärdiga hus
Kulturhuvudstadsåret till trots finns det en hel del fallfärdiga byggnader i staden. Nedbrunna hus står kvar och förfular gatubilden. På den asiatiska sidan av Istanbul finns stora bostadsområden och vid ett gatuhörn står ett sjaskigt hus och bredvid det hänger en banner som kungör att staden är Europas kulturhuvudstad 2010.
Men å andra sidan, gatubilden, liksom kulturen, kan inte styras. Den uppstår och förfaller, likt en bångstyrig strykarkatt i Istanbuls hamnkvarter, och det som syns är alltid en blandning av flera olika strömningar – högt och lågt, fint och fult, religiöst och sekulärt. Och det är så det ska vara.

FAKTA
EUROPAS KULTURHUVUDSTAD

– Utses av EU och förutom Istanbul är också Pec i Ungern och Essen i Tyskland kulturhuvudstäder 2010.
– 2011 är Åbo och Tallinn kulturhuvudstäderna i Europa.
– Konceptet skapades 1983 av Melina Mercouri, grekisk kulturminister och den första kulturhuvudstaden var Aten 1985.
– Istanbuls kulturhuvudstadsår körde i gång med en stor fest den 16 januari.

Källa: www.en.istanbul2010.org



Tillbaka