Vägen till cirkusen

07.12.2009

Cirkusen ska tas på allvar – precis som dans eller teater. Det anser de som håller på med konstformen. Åbo yrkeshögskola utexaminerar landets enda cirkusartister med högskoleutbildning, men Teaterhögskolan har redan en tid velat starta ett magisterprogram i cirkuskonst.

Vägen till cirkusen

text jonny smeds

– Det är lite speciella människor som blir cirkusartister – galet kreativa och energiska personer. Men de är helt underbara, säger NIKLAS BLOMBERG som är förstaårsstuderande vid Danshögskolans cirkuslinje i Alby utanför Stockholm. Blomberg har fått bege sig utomlands för att få den utbildning han vill ha. Den nländska cirkuskonsten utvecklas, men utbildningsalternativen är fortfarande få. Det nns ett stort antal cirkusskolor för barn och unga, men endast två riktiga cirkusutbildningar. Vid Åbo yrkeshögskola kan man ska a sig en lägre yrkeshögskoleexamen i scenkonst med cirkus som inriktning och Koulutuskeskus Salpaus i Hollola har en cirkusutbildning på andra stadiet. Blomberg siktar däremot på att om två år ha en konstnärlig kandidatexamen i fickan.

Blomberg kommer från Grankulla och tanken på att bli cirkusartist växte gradvis fram under skoltiden. – Som tioåring fick jag jongleringsbollar och jag lärde mig grunderna på egen hand. Jag höll också på med trolleri och då min mamma hittade en annons om Linnanmäen sirkuskoulu bestämde jag mig för att testa på det, berättar Blomberg. Där lärde han sig med tiden allt er discipliner och då han gått klart gymnasiet i Helsingfors stod han inför ett vägval. – Det var många från cirkusskolan som sökte in till cirkusutbildningen vid Salpaus. Jag tyckte det lät häftigt, och Salpaus blev en av de skolor jag sökte in till. Han kom in och studerade vid Salpaus i två år, men blev aldrig klar. Han ville vidare. – Salpaus är en jättebra skola, men Danshögskolan antar cirkusstuderande bara vartannat år. Jag kom hit på audition och då jag såg hur bra alla andra sökande var trodde jag inte att skulle komma in, berättar Niklas Blomberg.

Både utbildningen vid Danshögskolan i Stockholm och vid Salpaus i Hollola håller en rätt hög nivå, anser Blomberg. Det finns dock en markant skillnad. – I Finland hade vi mycket grupptimmar och där låg fokus på att vi skulle kunna fungera i en grupp. Här tränar vi i stället individuellt, ensamma med läraren, så den tekniska nivån är mycket hög. Jag har rep som min första disciplin och min lärare är av världsklass. Den finländska cirkuskonsten är rätt ung och därmed också utbildningen. Vid Åbo yrkeshögskola inleddes cirkusutbildningen 1994, medan Salpaus har utbildat cirkusartister sedan 2002. Numera är vi ändå rätt bra på cirkus, anser som är lektor vid Åbo yrkeshögskola med ansvar för cirkusutbildningen. Hon sitter även i styrelsen för FEDEC, den europeiska organisationen för professionella cirkusskolor. – Vi borde bli bättre på att uppskatta och utnyttja vår finländska cirkuskonst och -utbildning. Jag blev överraskad då jag började resa runt och kunde konstatera att vi cirkustekniskt ligger över medelnivån i Europa. Konstnärligt kan vi dock utvecklas mycket, säger hon och tillägger att Åbo tidsmässigt har den längsta cirkusutbildningen i Europa. Ingen annan erbjuder heltidsstudier i fyra år. Många har svårt att ta cirkuskonsten på allvar, det är något som Niklas Blomberg väl känner till. – Cirkus har alltid förknippats med ett visst utanförskap – det har varit freakarna som har uppträtt där. Nu tycker folk snarast att det är exotiskt. Det händer nog att jag trä ar människor som inte förstår att man kan studera cirkus, men de flesta, i synnerhet yngre personer, tycker att det är häftigt, säger Blomberg. Han upplever att han fått stöd av sina föräldrar, trots att de inledningsvis hade svårt med hans karriärsval. – Om de hade fått välja skulle jag inte studera cirkus. Framför allt har de varit oroliga över hur jag ska kunna försörja mig som cirkusartist. Min mamma har ändå varit rätt positivt inställd, medan min pappa har varit neutral. Niklas Blomberg är medveten om att det kan vara svårt att få jobb. – Det är som med dans eller teater – om man är bra har man inga problem att få jobb. Visst är det ganska rått. Jag tänker inte så mycket på framtiden, för jag lever ut min dröm. Jag tror ändå att jag kommer att bli tillräckligt bra för att klara mig. Minna Karesluoto påpekar att efterfrågan på renodlade artister i Finland är rätt liten. – Därför utbildar vi kreativa och mångsidiga personer som både ska kunna uppträda och jobba som lärare, säger hon. De allra esta förknippar fortfarande ordet cirkus med den traditionella tältcirkusen, även om nycirkusen har vuxit i popularitet. Enligt Karesluoto är intresset så stort att många föreställningar numera är slutsålda. Blomberg framhåller för sin del att allt er showarrangörer anlitar cirkusartister på samma sätt som man anlitar dansare. – Inom nycirkusen använder man cirkuskonsten för att uttrycka sig, medan man i den traditionella cirkusen visar upp sig, jämför Niklas Blomberg.

Teaterhögskolan har i flera år jobbat för att få starta ett magisterprogram i cirkuskonst. Lokaler, lärare och till och med studerande skulle nnas, men inte pengar. – Vi har i fem år förhandlat med undervisningsministeriet om nansieringen, men ministeriet har inte mjuknat för tanken. Men det handlar inte enbart om pengar – det här är en utbildning som skulle lämpa sig för ett eventuellt stort nytt konstuniversitetet, säger rektor . Hon håller med om med om att kunskapen om dagens cirkuskonst är rätt liten. – Visst är det många som skrattar åt tanken på att man ska kunna doktorera inom cirkuskonst. Cirkusen närmar sig dock hela tiden scenkonsten. Det handlar inte längre om ett cirkustält där enskilda nummer kommer på rad med cirkusdirektören emellan, påpekar hon. I stället är cirkusen i dag en helhet med bland annat koreografer, regissörer och manusförfattare. – Vi utbildar personer inom alla de områdena så därför är det självklart att vi vill utbilda cirkusartister också, säger Tuovinen.

Enligt planerna skulle Teaterhögskolans magisterprogram vara engelskspråkigt och höra till utbildningsprogrammet i danskonst. Tre program skulle erbjudas – jonglering, luftakrobatik och handstående akrobatik. Man skulle kunna studera ända till doktorsnivå. Eftersom planerna på att få nansiering till nästa höst gick om intet blir det en cirkusutbildning på magistersnivå tidigast år 2014. – Vi låter oss inte nedslås av den här motgången, utan fortsätter jobba för cirkuskonsten, säger Paula Tuovinen. Minna Karesluoto betonar i synnerhet samarbete. – Man borde utveckla utbildningen långsiktigt och tillsammans. Teaterhögskolan har till exempel inte kontaktat oss för att höra om våra erfarenheter, säger hon. Niklas Blomberg som enligt planen ska utexamineras med en konstnärlig kandidatexamen i cirkus om två och ett halvt år vill gärna se en nländsk utbildning på magistersnivå. – Jag är lite besviken över att utbildningen inte blir av. Finländsk cirkus behöver allt tänkbart stöd för att utvecklas.
Tillbaka