Inkomstskillnaderna ökar

21.10.2009

Skillnaden mellan de studenter som har det bra ekonomiskt och de som har det dåligt ökar, visar en undersökning som Studentkåren vid Helsingfors universitet låtit göra. De med studielån har det svårare än de som jobbar vid sidan av studierna.

Inkomstskillnaderna ökar

Skillnaden mellan de studenter som har det bra ekonomiskt och de som har det dåligt ökar, visar en undersökning som Studentkåren vid Helsingfors universitet låtit göra. De med studielån har det svårare än de som jobbar vid sidan av studierna.

text jonny smeds

HU-studenterna har fått det lite bättre ekonomiskt ställt de senaste åren, men fortfarande är det många som har det knapert. Sedan den senaste undersökningen för två år sedan har studiepenningen höjts med femton procent och inkomstgränserna med 30 procent. Det är inkomsterna för mars som har jämförts. Medianinkomsten för studenterna i undersökningen har under de två åren stigit med 53 euro till 850 euro i månaden. Ändå tjänar nästan var tionde student mindre än 300 euro i månaden. Det är dubbelt så många som i den förra undersökningen. Samtidigt växer också den grupp studerande som tjänar mer än 900 euro, vilket kan ses som en följd av att inkomstgränserna för studiestödet höjts. Som inkomster räknas löneinkomster, studiestöd och studielån samt andra typer av bidrag. Drygt var  ärde studerande i undersökningen har studielån. De har större ekonomiska problem och mindre besparingar än studerande som jobbar vid sidan av studierna. Det är bland studerande med barn som studielån är vanligast. De  esta väljer jobb framför studielån.

Av studenternas inkomster är nästan hälften löneinkomster. Också skillnaderna i löneinkomster växer. Nästan var tredje studerande tjänar högst 300 euro i lön och lika många tjänar över 900 euro. Anmärkningsvärt är att löneskillanderna mellan könen växer, trots att kvinnor och män jobbar ungefär lika mycket som i den förra undersökningen för två år sedan. Kvinnornas medianinkomst är nu 500 euro i månaden, medan männens är 600 euro. Det är männen som har fått det bättre – då kvinnornas medianinkomst hållits på samma nivå har männens ökat med nästan 87 euro. Många jobbar så mycket att det påverkar studietakten. 59 procent av dem som jobbar uppger att studierna lider. 37 procent av studenterna jobbar minst 20 timmar i veckan och nästan var tionde jobbar heltid.

En majoritet har inte klippt av navelsträngen, visar undersökningen. 56 procent av studenterna är beroende av ekonomiskt stöd från föräldrar eller släktingar. Hela 75 procent får någon form av ekonomiskt stöd från föräldrar eller släktingar. Studiemiljön får överlag ett gott betyg – åtta av tio är nöjda med den fysiska miljön och två tredjedelar är nöjda med atmosfären. Däremot får sig studiehandledningen en känga. Endast 39 procent anser sig ha fått tillräckligt med studiehandledning. Si ran är jämförbar med tidigare undersökningar, både vid HU och nationellt. I utredningen ”Man måste bara försöka klara sig” undersöktes HUstudenternas ekonomiska situation och välmående i mars 2009. Utredningen gjordes av ALEXIS NOKSO-KOIVISTO och ELINA LAVIKAINEN på Studentforskningsstiftelsen Otus. 860 studenter returnerade frågeformuläret, vilket är 39 procent av de tillfrågade. Urvalet bestod av studerande som inlett studierna åren 2003–2008.
Tillbaka