Universiteten skär i studentrepresentationen
24.09.2009
Färre platser och lägre trovärdighet är resultatet då styrelserna fylls med meriterade utomstående. Vid Helsingfors universitet är studentkåren så missnöjd att den kräver att instruktionen skrivs om.
Universiteten skär i studentrepresentationen
Studenterna förlorar inflytande i universitetens styrelser. Färre platser och lägre trovärdighet är resultatet då styrelserna fylls med meriterade utomstående. Vid Helsingfors universitet är studentkåren så missnöjd att den kräver att instruktionen skrivs om.
text jonny smeds
Då den nya universitetslagen klubbades igenom i somras inleddes ett omfattande ledningsbyte vid våra högskolor. Nya kollegier, styrelser och rektorer ska väljas. I fortsättningen ska minst 40 procent av styrelsemedlemmarna vara utomstående. Hittills har bland annat Helsingfors universitet, Aalto-universitetet och Hanken utsett sina styrelser. Helsingfors universitet utsåg tidigt sina tretton styrelsemedlemmar. Sju är verksamma inom HU och sex är utomstående. Bland de utomstående finns Shells och Nokias styrelseordförande JORMA OLLILA. Minister ANTTI TANSKANEN svingar ordförandeklubban. Professorerna har tre representanter i styrelsen, medan den övriga personalen och studenterna har två var. Studenterna är LAURI AHOKAS och JOHANNA AHOLA. Fyra av fjorton styrelseplatser blev två av tretton och studenterna är upprörda. Studentkåren kräver i ett ställningstagande att instruktionen skrivs om så att en jämn trepartsrepresentation införs på alla nivåer. – Man kan fråga sig varför studentkåren skulle fortsätta ge sitt stöd till en förvaltning som denna, då studenterna ständigt är underrepresenterade i förvaltningsorganen, säger styrelseordförande PASI HARIO i ställningstagandet. Helsingfors universitet ska förrätta sju val ännu i år. Förutom ett kollegium ska även fakultetsråd och institutionsråd samt rektor, prorektorer, dekaner och prefekter väljas. Bland de fem som sökt rektorstjänsten finns den nuvarande rektorn THOMAS WILHELMSSON. Styrelsen väljer en ny rektor den 30 september. Val till fakultets- och institutionsråd hålls den 16–17 november. Kollegievalet är inte ännu fastslaget. I det nuvarande kollegiet har studenterna 41 av 130 platser. Hankens nya styrelse har tio medlemmar, fyra utomstående och sex från universitetssamfundet. Den namnstarkaste bland de utomstående är Sampos styrelseordförande BJÖRN WAHLROOS. Professorerna får tre platser, den övriga personalen två och studenterna endast en. I den nuvarande styrelsen sitter två studenter.– Hanken får den sämsta studentrepresentationen på styrelsenivå i Finland, säger PONTUS WESTERBACK som är ordförande för studentkåren och den enda studenten i den nya styrelsen. Han uppger att man eftersträvade en jämn fördelning av de interna platserna. – Det är lite underligt att professorerna som utgör två procent av universitetssamfundet ska ha hälften av de interna platserna. Kollegiets sammansättning är inte klart. Riksdagens kulturutskott skrev i sitt utlåtande till universitetslag att det skulle ”stärka den inre demokratin” om makten i universitetens kollegier är fördelad ”så jämnt som möjligt” mellan de tre grupperna. – Just nu har vi sju professorer, sex ur den övriga personalen och fem studerande i kollegiet. Vi kommer ännu att försöka uppnå en jämn fördelning i det nya universitetskollegiet, säger Westerback.
Vid Aalto-universitetet är studenterna helt utan representant i styrelsen. Det nya universitetet blev tvunget ta om styrelsevalet, eftersom staten hade utsett den tidigare styrelsen. Den nya universitetslagen slår fast att staten inte kan lägga sig i styrelsevalet. Styrelserna för de tre nuvarande högskolorna valde dock om den tidigare styrelsen. Den leds av Kones vd MATTI ALAHUHTA och består endast av utomstående medlemmar. Tekniska högskolans studentkår står bakom valet av en utomstående styrelse. – Då man har en styrelse med representanter för de tre grupperna i unversitetssamfundet blir det lätt så att alla bara försvarar sina egna intressen. I en utomstående styrelse håller diskussionen en högre nivå och där vill alla jobba för hela universitetets bästa, säger markus heimonen, styrelseordförande vid THS. Han tycker att det kan vara bra om studentkåren representeras av en utomstående, men betonar vikten av inflytande. – I en grupp så här internationellt meriterade personer bör studenterna representeras av någon som är lika framstående för att inte förlora trovärdighet. Vi har dock mycket goda kontakter till styrelsen. Vid det nya stiftelseuniversitetet kommer kollegiet att heta ”gemensamt kollegialt förvaltningsorgan”.
Tillbaka