Ny chef för studiestödreformgruppen

24.09.2009

Den nye statssekreteraren Marcus Rantala har tagit över som ledare för den grupp som ska reformera studiestödet. Rantalas företrädare Carl Haglund valdes in i Europarlamentet i somras. Den sittande regeringen har gått ut för att utveckla studiestödet, och för det ändamålet tillsatte man tidigare i år en arbetsgrupp bestående av representanter från studentpolitiken, Folkpensionsanstalten, undervisningsministeriet och fi nansministeriet.

Ny chef för reformgruppen

Den nye statssekreteraren Marcus Rantala har tagit över som ledare för den grupp som ska reformera studiestödet. Rantalas företrädare Carl Haglund valdes in i Europarlamentet i somras. Den sittande regeringen har gått ut för att utveckla studiestödet, och för det ändamålet tillsatte man tidigare i år en arbetsgrupp bestående av representanter från studentpolitiken, Folkpensionsanstalten, undervisningsministeriet och fi nansministeriet.

text emmanuel sagne

– Vi är glada över att studentorganisationerna är väl representerade, säger statssekreterare marcus rantala, som från och med den 1 juli ersatte carl haglund. Gruppens uppgift är att komma med rekommendationer och tidtabeller gällande den pågående reformen. – Just nu ser vi på högskolorna, och vi ger våra förslag före årsskiftet. Efter det tar vi itu med det andra stadiets utbildning, berättar Rantala. En av ideérna är att snabbare få unga in i studielivet, och snabbare ut i arbetslivet. Det sistnämnda ser inte reformgruppledaren som en entydigt bra sak. – Det är viktigt att studenter också kan engagera sig i saker utanför de egentliga studierna – i studentpolitiken till exempel, säger Rantala. Diskussionen om förbättra studiestödet har bland annat omfattat idén om att höja studiepenningen så att det skulle gå att leva på den, vilket kan vara svårt att genomföra. – Om man ska vara realist måste man inse att är naturligt att det ekonomiska läget sätter begränsningar på vad som är möjligt just nu. Dessutom måste vi minnas att Vanhanens regeringar redan gjort mycket för att stärka studiestödet, säger Rantala och nämner höjningen av studiepenningen och bostadstillägget, höjningen av inkomsttaket samt slopandet av inverkan av partnerns inkomster på studiestödet som exempel.

En brist hos studiestödet som regelbundet förs fram är att det till skillnad från andra sociala förmåner inte är knutet till index, något som lett till att studiestödet släpat efter andra stödformer. Att man snart skulle binda stödet till index lär inte heller vara lätt att genomföra. – Men det har diskuterats i gruppen, säger Rantala. Nästa konkreta utveckling av stödsystemet som med säkerhet fi nns på agendan är en förbättring av tillgång till sjukdagpenning för studenter. Tidigare har kombinationen av den lilla studiepenningen och egenskaper i ansökningsförfarandet gjort att studenter levt på studiepenning trots att de varit sjuka och inte kunnat studera effektivt – något som har lett till att studenter förlorat sin studiepenning och i vissa fall bidragit till uppanvändning av det begränsade antalet stödmånader. Reformen träder i kraft den 1 augusti 2010, då det tar tid för den utbetalande myndigheten att skapa nya datasystem. - Reformen är en välkommen förbättring, säger Rantala.

Lunchstödet höjs dock inte inom en säker framtid. – Undervisningsministeriets budgetförslag innehöll ett ökat lunchstöd. Det var på grund av fi - nansministeriet som det inte kom med i det slutliga förslaget, konstaterar Rantala. Saken ska dock ännu behandlas av riksdagen. Några revolutionerande nya stödformer eller -åtgärder avslöjas inte ännu, men man har tidigare undersökt återinförande av det så kallade försörjartillägget. Då föreslog gruppen att stödet skulle börja gälla från den 1 augusti 2011. De slutliga förslagen för hur högskolestuderandenas studiestöd kunde reformeras presenteras för minister Wallin i slutet av detta år. – Förhoppningsvis blir det en helhet hela arbetsgruppen kan omfatta, säger Rantala.