Fler skulle få åka
05.05.2009
Antalet studerande som åker på utbyte är inte tillräckligt stort, åtminstone om man frågar dem som jobbar med utbytesfrågor vid de finlandssvenska högskolorna. Speciellt teknikstuderande är ovilliga att åka.
Fler skulle få åka
Antalet studerande som åker på utbyte är inte tillräckligt stort, åtminstone om man frågar dem som jobbar med utbytesfrågor vid de finlandssvenska högskolorna. Speciellt teknikstuderande är ovilliga att åka. De svensk- och tvåspråkiga universiteten och yrkeshögskolorna har överlag nått rätt långt i sin internationaliseringsprocess.
text jonny smeds
Vid Hanken åker i dag knappt hälften av de studerande utomlands för minst tre månader. – Vi tycker ändå att det är för få som åker på längre utbyte eller praktik. Vi har kapacitet att skicka fler, säger internationella koordinatorn JOHANNA JULIN LILIUS. Hanken inför en obligatorisk utlandsperiod för dem som inleder sina studier i höst. – Vi försöker betona det positiva, att det är en möjlihet att åka utomlands. Jag har också förstått att det är många som vill söka till Hanken tack vare det här, säger Julin Lilius. Hanken ligger en bit före de andra högskolorna. Vid Arcada åker omkring var femte studerande på utbyte. – Själva är vi inte nöjda. Vi skulle vilja att uppemot trettio procent åker, säger ANN KARKULAHTI, chef för den internationella byrån. I antal är de minst tre månader långa utlandsvistelserna bland Arcadastuderande nästan lika många som vid den större yrkeshögskolan, Novia. Drygt 70 Noviastuderande var i fjol utomlands i minst tre månader. – Det är ingen förfärlig rusning. Det är synd, eftersom det är lätt att åka. Vi ligger ganska långt ifrån undervisningsministeriets målsättning på att trettio procent ska åka utomlands, säger ISABELLE BONNET som är internationell koordinator vid Novia. De specifika målsättningarna slås fast i förhandlingar mellan ministeriet och högskolorna, så de varierar.Den nya internationaliseringsstrategin för högskolorna innehåller ett övergripande mål på åtta procents rörlighet årligen för fi nländska yrkeshögskolestuderande och sex procent för universitetsstuderande. År 2007 åkte, enligt rapporten, under fyra procent från båda dessa grupper utomlands för kortare eller längre utbyte eller praktik. Vid Åbo Akademi är det ovanligt många som vill åka utomlands nästa läsår, berättar HARRIET KLÅVUS som är ledande koordinator för internationella ärenden. – År 2008 hade vi 165 studerande utomlands. Den här våren skedde en ganska stor ökning i antalet ansökningar, men fortfarande är intresset lågt. Vi kunde skicka åtminstone femhundra personer, säger hon. Enligt ungefärliga beräkningar, gjorda på uppgifter ur ÅA:s verksamhetsberättelse, vistas ungefär var femte grundexamensstuderande minst tre månader utomlands. Klåvus kan inte bekräfta de uppgifterna. – Dessutom fi nns rätt många som inte syns i statistiken – de som gör sitt examensarbete utomlands och inte meddelar oss, säger Harriet Klåvus. Hon har noterat att universitet med kurser på engelska vunnit popularitet på bekostnad av till exempel fransk- och tyskspråkiga. – Språkkunskaperna är inte längre lika goda. Jag tror det är en trend vi får se mer av i fortsättningen. Könsfördelningen bland dem som åker på utbyte är skev – männen är rätt få. Det förklarar också det låga intresset för utbyte vid Tekniska högskolan. – Åttio procent av våra studerande är män.
Vi har drygt 10 000 studerande, men endast 350 åker utomlands per år. Vår målsättning är 500, säger mervi rantanen som är chef för enheten för internationellt studentutbyte. Också på Arcada och Novia visar statistiken att teknikstuderande är underrepresenterade. Däremot utmärker sig lantbruksstuderande i positivt avseende. – Det är nu eller aldrig för många av dem. Då de tar över hemgården kan de inte jobba utomlands. Många gör sin praktik i Australien, Nya Zeeland, USA eller Kanada, berättar Isabelle Bonnet. Högskolorna strävar efter en balans mellan anländande och utresande. De fl esta fi nlandssvenska högskolorna har dock fl er inkommande än utgående studenter. Här utgör Novia ett undantag. – Orsaken är att vi har rätt få kurser på engelska, förklarar Isabelle Bonnet. Högskolorna värderar dock den internationella atmosfären högt. Därför välkomnar man utländska studerande även om de själva inte kan skicka lika många studerande utomlands.
Tillbaka