Kårerna stöder höjning av studiepenning
09.03.2009
Kårförbunden stöder i princip regeringens planer att reformera studiestödet, men påpekar att regeringen ser främst till det nationalekonomiska perspektivet, medan det är student-och studerandekårernas uppgift att se till studerandes välmående.
Kårerna stöder höjning av studiepenning
Kårförbunden stöder i princip regeringens planer att reformera studiestödet, men påpekar att regeringen ser främst till det nationalekonomiska perspektivet, medan det är student-och studerandekårernas uppgift att se till studerandes välmående.
Såväl Finlands studentkårers förbund som Förbundet för studerandekårer vid yrkeshögskolorna i Finland (Samok) välkomnar i huvuddrag planerna på att reformera studiestödet och att få fler att inleda sina studier tidigare. JUSSI RAUVOLA som svingar ordförandeklubban i FSF och SAKU JOKISALO, hans motsvarighet i Samok, är överens om att både behov och förutsättningar för ett bättre studiestöd finns. – En reform av studiestödet är nödvändig och då ska man uttryckligen reformera studiepenningen. Studiestödet ska huvudsakligen bygga på studiepenning, inte studielån. Stödet ska vara tillräckligt högt för att man ska ha råd att studera på heltid, säger Saku Jokisalo. – Det nuvarande studiestödssystemet är inte så fruktansvärt dåligt det heller, men studiepenningen måste höjas så att man kan leva på den.
Lyckligtvis verkar regeringen dela vår åsikt om att studiestödet inte ska vara lånbetonat, säger Jussi Rauvola. Regeringen vill att studerande ska utexamineras snabbare, men både Rauvola och Jokisalo varnar för att försöka höja studietakten ytterligare. – Man kan inte höja studietakten i det oändliga utan att kvaliteten på studierna och de studerandes mentala hälsa blir lidande. Vi måste komma ihåg att studietidsbegränsningarna som infördes 2005 på allvar syns först åren 2010-2012. Hittills har vi bara märkt av reformen i form av försämrad mental hälsa, det vill säga att köerna till Studenternas hälsovårdsstiftelse förlängts, säger Rauvola. – Problemet är inte att vi studerar för länge, utan att vi ofrivilligt inleder studierna för sent, påpekar Jokisalo. – Både vi och regeringen anser att studerande inte ska behöva ha ofrivilliga mellanår mellan studenten och högskolestudierna. Det gör inget att vi har olika orsaker, så länge vi är överens – regeringen ser det ur ett nationalekonomiskt perspektiv medan vi värnar om studenternas välmående, säger Rauvola.
Utbildningsministeriets tankar om att reformera inträdesförhören väcker blandade känslor. – Det har ju att göra med skolornas autonomi, så det är lite komplicerat. Vi delar dock intresse av att studierna ska bli smidigare, säger Rauvola. – Vi tycker att man kunde göra om inträdesförhören så att det handlar mindre om att minnas det man läst, och mer om lämpligheten för branschen och jobbet, säger Jokisalo. De båda ordförandena är övertygade om att de studerande kommer att kunna påverka innehållet i reformen. – Våra organisationer har en stark representation i gruppen, säger Saku Jokisalo från Samok. – Vi ser positivt på chanserna att nå en lösning som tillfredställer alla parter, bedömer FSF-ordförande Jussi Rauvola.
text jonny smeds
Tillbaka