Fakulteter blir vetenskapssektorer

06.02.2009

Humanistiska, pedagogiska och teologiska fakulteten bildar en vetenskapssektor, ekonomisk-statsvetenskapliga och samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten en annan samt matematisk-naturvetenskapliga och tekniska fakulteten en tredje. Det blir klarare riktlinjer på längre sikt, menar rektor Mattinen

Den 22 januari presenterade Åbo Akademis rektor JORMA MATTINEN första förslaget på den omorganisering som ska att förbereda högskolan för universitetsreformen. Man planerar att slå ihop de sju fakulteterna till tre vetenskapssektorer. Styrelsen kommer att bestå av till hälften interna och till hälften externa medlemmar. Den nya universitetslagen leder till att Åbo Akademi kommer att omvandla dagens sju fakulteter till tre vetenskapssektorer. Under dessa delas de olika ämnena in i kunskapsområden. Humanistiska, pedagogiska och teologiska fakulteten bildar en vetenskapssektor, ekonomisk-statsvetenskapliga och samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten en annan samt matematisk-naturvetenskapliga och tekniska fakulteten en tredje. Sektorerna kommer att namnges i ett senare skede. Vetenskapssektorerna kommer att ledas av tre heltidsanställda prorektorer, av vilka en blir rektor för verksamheten i Vasa.
Vilken av sektorerna som kommer att få sin bas i Vasa är ännu oklart. Nuvarande rektor i Vasa är SVEN-ERIK HANSÉN. De olika sektorerna kommer att ta hand om ekonomi och examina, vilket i praktiken innebär att utbildningen och forskningen omhändertas på en lägre nivå än tidigare. Valsätt av rektor är en annan fråga som ännu är öppen. – Prorektorerna kommer troligtvis att utses av ÅA:s styrelse på förslag av vetenskapsektorerna, säger rektor Jorma Mattinen. Ifall det krävs enkel eller kvalificerad majoritet vid omröstningen är detaljer som ännu måste finslipas. Indelningen i vetenskapssektorer kommer att innebära att geografiska begränsningar försvinner. Det blir till exempel möjligt att avlägga en prästexamen, eller en teologie kandidatexamen, i Vasa. För tillfället är detta enbart möjligt i Åbo. – Jag ser två starka campus, ett i Åbo och ett i Vasa, säger Mattinen.
Någon maktförskjutning från Åbo till Vasa är det inte fråga om, anser Mattinen som helst inte använder ordet maktförskjutning överlag. Val av biämne kommer också att underlättas i och med reformen. I och med universitetsreformen upphör universiteten också att vara statliga redovisningsverk. Åbo Akademi blir med andra ord en offentligrättslig juridisk person, vilket innebär ökat ekonomiskt och administrativt ansvar. – Åbo Akademi blir som ett privat aktiebolag som gör boksluten själva, förklarar Mattinen. I dagens läge har universiteten statens bottenlösa kassa i bakgrunden, åtminstone så länge som de håller sig inom budgetramarna. I framtiden kommer stödet att betalas i månatliga rater. Staten kommer fortsättningsvis att vara universitetens viktigaste finansiär, men staten kommer inte längre att backa upp universiteten ifall de går på minus. Det här betyder i praktiken att universiteten kan gå i konkurs. – Universiteten blir ekonomiskt självständiga och får mer rörelsefrihet, säger Mattinen. För att kunna fungera som en självständig ekonomisk enhet behövs också kapital, till exempel i form av fastigheter. – Det krävs garantier ifall universitetet tar lån, till exempel för att skaff a ett dyrbart forkningsinstrument, säger rektor Mattinen. Universiteten får också, ifall reformen blir verklighet, större frihet att söka nya inkomstkällor, bland annat genom företagsfinansiering.
Mattinen ser positivt på reformen och tror att den på lång sikt kan medföra klarare riktlinjer och mål för universiteten. Tidsramen inom vilken reformen skall genomföras ifrågasätter han däremot. Universitetslagen väntas godkännas i augusti och lagen, liksom omfördelningen vid ÅA, träder i kraft fullt ut från januari 2010.

TEXT FANNY LINDHOLM

Tillbaka