De struntade i hus och bil
12.12.2008
Medan högskolestuderande skaffar barn allt senare gick Katja och Rasmus Mannerström mot strömmen. Kan ett studiepenningstillägg på 125 euro få fler studerande att bilda familj?
Struntade i hus och bil
Medan högskolestuderande skaffar barn allt senare gick Katja och Rasmus Mannerström mot strömmen. Kan ett studiepenningstillägg på 125 euro få fler studerande att bilda familj?
Text jens finnäs
Ett år och nio månader gamla Emil kravlar energiskt runt på golvet. Försöker ställa sig upp, faller, kravlar vidare. Stoltheten skiner igenom när mamma och pappa, Katja och Rasmus Mannerström, följer hans framfart.
– Vi ville uttryckligen skaffa barn medan vi fortfarande studerar och inte är bundna av åtta-till-fyra-jobb för att ha så stor frihet som möjligt att båda vara med Emil.
De två studerar socialpsykologi vid Helsingfors universitet. De första sex månaderna var Katja hemma. Nu turas de om att ta hand om Emil och studera.
– Man studerar mycket effektivare när man vet att det är någon som väntar på en där hemma, säger Katja, som håller på att skriva gradu.
Katja och Rasmus Mannerström utgör ett undantag som valt att skaffa barn redan under studietiden. Högskolestuderande skaffar barn betydligt senare än jämnåriga icke-studerande. Bara cirka sju procent av studerande har barn, när motsvarande siffra bland icke-studerande är omkring 30 procent.
De här siffrorna har fått beslutsfattare att reagera. Sedan i april jobbar en arbetsgrupp med att se över studerandeföräldrars ekonomiska situation. Och det finns utrymme för förbättring.
År 1992 avskaffades studiestödets föräldratillägg. Krav har nu ställts på att det här tillägget ska återinföras – 125 euro mer i månaden föreslår Finlands studentkårers förbund. Och enligt vad Studentbladet erfar, verkar kravet tas emot rätt väl.
– Både studiepenningen och barnbidraget släpar efter index. Tilläggsbidrag för föräldrar är ett alternativ, men vi har också diskuterat andra förslag som att höja studielånet, säger Virpi Hiltunen som leder arbetsgruppen på undervisningsministeriet.
– Visst märker man på ett helt annat sätt än tidigare att osten kostar. Det senaste halvåret har nog alla inkomster gått åt direkt, säger Katja och Rasmus Mannerstöm.
De räknar ut att de har ungefär 500 euro att leva på per månad efter hyra, lite beronde på hur mycket lön Rasmus får in från inhopp som lärare.
En klar brist i det nuvarande stödsystemet är att det allmänna bostadsstödet, som man får när man blir förälder, är betydligt lägre än studiestödets bostadstillägg. För Katja och Rasmus betydde det här i praktiken ett inkomstbortfall på över 150 euro per månad. Men de klagar ändå inte över sin ekonomiska situation.
– Ekonomin var inte alls något argument när vi valde att skaffa barn. Emil skulle inte kunna bry sig mindre om vilket märke hans kläder har så länge han hålls varm. Och jag har inte heller något behov av att pynta honom i fina kläder, säger Rasmus.
– Många tror att man behöver hus och bil för att kunna skaffa barn, men så är det verkligen inte, säger Katja.
Kommentar: Familjepolitik
Smaka på ordet. Är det egentligen inte rätt absurt? Har staten verkligen någonting att göra med hur många barn var och en väljer att skaffa?
Tydligen en del. Både social- och hälsovårdsminister Liisa Hyssälä och riksdagsledamot Osmo Soininvaara har åtminstone modigt gått ut och uppmanat studerande att skaffa barn redan under studietiden för att få upp födelsetalen. Underförstått: för att samhället skulle vinna på det.
Personligt ansvar för den nationella demografin är ingen orsak att skaffa barn i tidig ålder. Däremot finns det andra alldeles legitima orsaker.
Undersökningar visar att unga, framför allt unga män, gravt underskattar hur fertiliteten minskar och missfallsrisken ökar ju äldre man blir. Många riskerar att bli ofrivilligt barnlösa när de väntar för länge. Men det här är inte ett problem som ska lösas med pengar, utan med bättre information.
Utsikterna att nämnvärt förändra studerandes benägenhet att bilda familj genom höjda bidrag är också små. Att förstfödandet sker i allt högre ålder beror i första hand på sociala normer som idealiserar ungdomstiden och karriären.
Studerande föräldrar är ändå i allra högsta grad förtjänta av studiepenningstillägg. Men inte för att de gjort det duktiga valet att skaffa barn tidigt, utan enbart av den enkla anledningen att ingen ska behöva leva med så knapra ekonomisk förutsättningar som det i dag innebär att vara studerandeförälder.