Hur mycket har studerande att säga till om?
04.05.2010
Stbl bjöd in kåraktiva för att snacka studentpolitik. Det blev en debatt om intressebevakning, engagemang och SSI (Svenska Studerandes Intresseförening).
Hur mycket har studerande att säga till om?
4.5.2010Stbl bjöd in kåraktiva för att snacka studentpolitik. Det blev en debatt om intressebevakning, engagemang och SSI (Svenska Studerandes Intresseförening).
I debattpanelen satt Rasmus Kyllönen från Helsingfors universitets studentkårs styrelse, David Helander, styrelseordförande vid Teknologföreningen, Lotte Uutinen, vice ordförande för styrelsen vid Arcada studerandekår och Matias Kallio, högskolepolitiskt ansvarig vid Åbo Akademis studentkår. Matias Kallio deltog via videokonferens från Åbo.
Hur mycket kan studerande påverka utbildningspolitiken i dag?
Matias (ÅAS): Jag tycker det finns reella chanser att påverka, via FSF (Finlands studentkårers förbund) och via Undervisningsministeriet. I olika arbetsgrupper vid Undervisningsministeriet är studerandena representerade.
Är det verkligen så här? I vissa arbetsgrupper, som exempelvis den som funderade på utbildningsexport, satt inga studerande med.
Rasmus (HUS): Arbetsgrupper vid Undervisningsministeriet och Finansministeriet, som har diskuterat studieärenden, har inte alltid haft studeranderepresentanter. Och jag hoppas att det inte bara är en formalitet att studerande sitter med. När det gäller svenskspråkiga ärenden är FSF inte heller den bästa kanalen.
Hur gör TF för att få sin röst hörd?
David (TF): Via FSF och via Aalto-universitetets studentkår. Men via FSF bevakas nog inte det svenska särskilt bra.
Lyssnar då Samok, förbundet för studerandekårer vid yrkeshögskolorna, på de svenskspråkiga kårerna?
Lotte (ASK): Vid Samok kan man ju inte köra någon enskild kårs sak, utan man måste lyssna på hela fältet. Servicetjänsterna på svenska hos Samok är däremot bristfälliga, men vi jobbar för att de ska förbättras.
I samband med massdemonstrationen för en avgiftsfri utbildning bedyrade riksdagsledamöterna att de inte förespråkar avgifter. Tror ni att politikerna lyssnar på studerandena?
Matias (ÅAS): Det tror jag absolut. Varje parti var representerat och svaren var entydiga. Redan att representanter för alla partier dök upp gör att frågan är viktig.
Är det viktigt att studerandena talar med gemensam röst?
Matias (ÅAS): Absolut, vid intressebevakning ska man försöka få massorna med. Det är viktigt att visa makthavarna.
Rasmus (HUS): Man kan ändå fråga sig hur bred front som ställde upp på demonstrationen. Drygt 2000 studerande. Jag tycker man kan kritisera studerandena för att vara lata och ignoranta. 2000 är ganska få sett till hur många studerande som skulle ha kunna vara med.
Lotte (ASK): Deltagandet från vår sida var ganska dåligt. Men det som glädjer mig är att många studerande blivit intresserade då vi gått fram till dem i skolan och pratat. Vi har försökt ta kontakt med studerande som inte annars engagerar sig i studentpolitik.
SSI (Svenska Studerandes Intresseförening) skulle kunna vara en intressebevakare. Borde SSI ta en större roll och till exempel uttala sig om terminsavgifter?
David (TF): SSI skulle nog kunna göra någonting. Men kanske inte i frågor som berör terminsavgifter. Det är ingen idé att FSF och SSI gör samma sak. SSI ska bara bry sig om svenska frågor.
Matias (ÅAS): Jag tycker att SSI, som nu, enbart ska ge ut Studentbladet. Det är inte bra med för många aktörer. Jag ser hellre att man utvecklar det svenska inom FSF.
Rasmus (HUS): FSF skulle kanske kunna ha en svenskspråkig styrelsemedlem.
Lotte (ASK): Jag tycker SSI kunde ta mera ställning när det gäller svenskspråkigas rättigheter. Exempelvis i frågor kring ”tvångssvenskan”.
Eller är det så att ståndpunkten blir mera slagkraftig om den uttalas av en studentkår än att det blir en urvattnad kompromiss som uttalas av en förening som täcker många kårer?
Matias (ÅAS): Om det gäller att påverka och få saker till stånd lönar sig samarbete. Det såg vi i studiestödskampanjen ”Upp med den”.
Men hur ser det ut med samarbetet mellan universitetens studentkårer och yrkeshögskolornas studerandekårer? Är ett fördjupat samarbete möjligt eller är man intresserad av olika frågor?
Lotte (ASK): I studentpolitiken har vi samma strävanden. Ingen motsätter sig till exempel en förhöjning av studiestödet. Mera samarbete gör att det blir mer slagkraftigt.
Kan TF gå in för att samarbeta med ASK i någon fråga?
David (TF): Det tror jag säkert. På såväl Arcada som Aalto-universitetet (läs: Tekniska högskolan) kan man studera till ingenjör (diplomingenjör heter det vid Aalto).
Borde studenterna uttala sig i annat än studentpolitik?
Matias (ÅAS): Det här är en väldigt intressant fråga. Vår linje har varit att vi i första hand uttalar oss om studiefrågor. Trovärdigheten lider om vi också uttalar oss i frågor som inte direkt har studieanknytning.
Rasmus (HUS): Det finns så många frågor och vi har tillräckligt med arbete redan nu. HUS tänkte ta ställning i kärnkraftsdebatten men eftersom det finns så många olika åsikter blev det inget ställningstagande.
David (TF): Jag håller med. Man ska inte uttala sig i frågor man inte känner till. Och frågan är vilken linje man ska gå efter. Visserligen kan studerande ta ställning i olika frågor, men för kårerna kan ta det vara svårt att hitta en åsikt som alla medlemmar kan omfatta.
Rasmus (HUS): Studentrörelsen kunde vara mera modig. FSF kunde till exempel slipa sin medieprofil. Studenterna borde testa gränserna och våga mera.
Rasmus efterlyser mod. Är Åbo Akademis studentkår feg?
Matias (ÅAS): Jag skulle inte säga att vi är fega. Inte är det fråga om feghet. Det handlar om att använda resurserna på ett vettigt sätt. Vi väljer att koncentrera oss på kärnfrågorna.
Lotte (ASK): Jag tycker inte heller att kårerna ska slösa med resurserna. Studerandekårernas uppgift är att göra studerandena mera medvetna om olika frågor.
Vad borde då göras för att få studerandena mer medvetna och engagerade?
Lotte (ASK): Det är en bra fråga. Vi diskuterar den dagligen. Vi har gått omkring i skolan och diskuterat med studerande som inte annars är engagerade.
Teknologer sitter väl mest vid datorn och tycker om att sitsa. Hur ska man få dem intresserade av studentpolitik?
David (TF): Jag har inget svar på den frågan. Vi kan väcka diskussion på hemsidan och försöka starta diskussioner i korridorerna, men de tenderar att sluta ganska snabbt.
Måste alla vara intresserade av studentpolitik?
David (TF): Visst är det så att alla inte kan vara intresserade av allt.
Hur gör man inom HUS för att aktivera studerande?
Rasmus (HUS): Aktiviteten går i vågor. I vår har intresset varit ganska bra. Men visst är studentpolitiken ganska marginell. Också inom HUS vi har svårigheter att rekrytera intresserade.
Lotte (ASK): Man kanske hittar studerande som är intresserade men det är en utmaning att de på riktigt engagerar sig.
Rasmus (HUS): Man vill inte heller bli stämplad som politiskt aktiv. Det anses nästan vara ett skällsord. Men man kan vara jättestudentpolitisk utan att vara medlem i ett parti. Och det är egentligen en ganska vacker tanke.
CHRISTOFFER GRÖHN
Tillbaka