De tvingas sitta på skolbänken till midsommar
22.04.2010
Utspridda föreläsningar och brist på flexibilitet strular till arbetsmöjligheterna för studerande vid Novia i Åbo. På grund av det långa läsåret kan många inte börja sommarjobba förrän i juli.
De tvingas sitta på skolbänken till midsommar
22.04.10Utspridda föreläsningar och brist på flexibilitet strular till arbetsmöjligheterna för studerande vid Novia i Åbo. På grund av det långa läsåret kan många inte börja sommarjobba förrän i juli.
Charlotta Kietz och Katja Lahtinen är upprörda. De studerar till samhällspedagoger vid Novia i Åbo, och måste sitta på skolbänken fram till midsommar.
– Det är ett sådant tidsslöseri. Ofta har vi bara skola ett par gånger i veckan. Men det är tillräckligt för att man inte ska kunna börja jobba på en annan ort, säger Kietz.
– Dessutom är lektionerna typ på måndagar och torsdagar, så man måste vara kvar i Åbo hela veckan, fortsätter Lahtinen.
I dessa krassa tider är det som bekant svårt för studerande att få sommarjobb. Och det faktum att Noviastuderandena först kan börja arbeta i juli försvårar ytterligare deras situation.
– Eftersom vi ändå har så lite skola i juni skulle vi kunna jobba intensivare i maj och sedan sluta tidigare, säger Kietz frustrerat.
– Det skulle vi hinna med hur bra som helst med, ofta har vi flera dagar utan skola under året, fyller Lahtinen i.
Hinna tjäna pengar
Sommarjobbskassan blir också lidande. Nu har Noviastuderandena bara två månader på sig att tjäna pengar under sommaren. Pengar som ofta är livsviktiga för att klara av det resterande året.
– I fjol hade vi dessutom praktik fram till midsommar, berättar Lahtinen.
–Jag jobbade ännu dagen före midsommar. Inte så roligt att jobba hela juni utan lön, då man lika bra kunde ha haft ett jobb man får betalt för.
De båda flickorna måste jobba vid sidan av studierna för att klara sig ekonomiskt. Men praktikperioder utan lön är så intensiva att man varken hinner eller orkar jobba med annat då.
– Jag hade den turen ifjol att jag kunde fortsätta på min praktikplats efter att praktiktiden tagit slut, säger Lahtinen.
Bolognaprocessen spökar
Enhetschef Eivor Huldén säger att det är Bolognaprocessen som ligger bakom problemet. Enligt den ska ett läsår bestå av 1600 timmar. Och arbetsbördan per vecka ska vara 40 timmar. Då blir läsåret så här långt.
– Det är en sak som diskuterats mycket, säger Huldén.
– Lärarna skulle också bli överlyckliga om de inte behövde jobba på sommaren. Men kan man kräva att studerande ska ha 60 timmars arbetsveckor för att få vara lediga längre tid på sommaren? Men det är absolut en sak som borde diskuteras på ett mer allmänt plan. Vad ska Bologna innebära i praktiken och hur görs det vid andra skolor.
Går det inte att göra studierna mer flexibla, och låta studerandena välja själva när de avlägger kurser?
– Med läskurser går det bra. Men många kurser innehåller laborering och verkstadsarbete och då är det inte möjligt.
– Det är många studerande som redan klagar över belastningen. De skulle säkert inte orka om studierna komprimerades ytterligare. För mycket jobb leder också till att man inte orkar eller hinner avlägga studiepoäng, vilket i sin tur drar ut på studietiden. Men det är ett dilemma som definitivt borde diskuteras.
Kietz efterlyser mer flexibilitet i studierna.
– Om man skjuter upp någon kurs får man arbeta dubbelt sedan. Det är ändå någon annan obligatorisk kurs som går samtidigt.
– Nu får vi ganska långt en färdig läseordning i handen, säger Lahtinen.
Båda två är medvetna om att det, precis som nästan allt annat, handlar om resurser.
CHRISTA MÄKINEN
Tillbaka