Ordförande oftare man än kvinna

25.01.2010

Det är hugget som stucket då Stbl granskar Studentkårerna och studentföreningarna ur ett könsperspektiv. Men männen är i knapp majoritet och innehar oftare maktpositioner än kvinnorna.

HUS jämställt, AUS mansdominerat

Ordförande oftare man än kvinna

SKRIVEN AV: CHRISTOFFER GRÖHN

Det är hugget som stucket då Stbl granskar Studentkårerna och studentföreningarna ur ett könsperspektiv. Men männen är i knapp majoritet och innehar oftare maktpositioner än kvinnorna.

Stbl har i sin granskning tittat på studentkårerna vid Helsingfors universitet (HUS), Svenska Handelshögskolan (SHS), Åbo Akademi (ÅAS) och det nybildade Aalto-universitetet (AUS) samt studerandekårerna vid Novia (Novium) och Arcada (ASK). Dessutom är Teknologföreningens (TF) styrelse och styrelsen för Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) med i granskningen. Därutöver har ledningen för delegationen eller fullmäktige vid de olika student- och studerandekårerna könsgranskats.
Resultatet visar att det sammanlagt i de granskade styrelserna sitter 68 personer och av dessa är 35 män och 33 kvinnor. Ytterst jämnt alltså, men med en knapp manlig majoritet. Då det kommer till styrelseordförandena är dessa i regel en man. Fem av de granskade kårerna, nationerna och föreningarna har en manlig ordförande. De manliga styrelseordförandena är Mikko Toukkari vid SHS, Jussi Valtonen vid AUS, Hannu Aalto vid ASK, David Helander vid TF och Richard Varis vid SSI. De kvinnliga är i sin tur Katri Korolainen-Virkajärvi vid HUS, Emma Portin vid Novium och Daniela Sund vid ÅAS.

HUS mest jämställt
Ur jämställdhetssynvinkel drar studentkåren vid Helsingfors universitet det längsta strået. I styrelsen 2010 sitter sex män och sex kvinnor. Delegationen vid HUS, som sammanlagt har 60 medlemmar, leds av Maija Jäppinen medan Esa Perkiö är första vice ordförande och Johanna Nuorteva andra vice. Knapp kvinnlig majoritet alltså, men rätt jämställt ändå.
I Åbo Akademis studentkår regerar också kvinnorna. Styrelsen har en kvinnlig ordförande och kvinnlig majoritet, då den består av fyra kvinnor och två män. Fullmäktigeordförande är däremot en man. Simon Kaustell heter han. Situationen liknar den i fjol då styrelsen också hade kvinnlig majoritet. Ordförande var då en man.
Den rykande färska studentkåren vid Aalto-universitet har en kraftig manlig majoritet. Styrelsen består av sju män och tre kvinnor och därutöver leds delegationen av tre män: Joonas Turunen är ordförande, Otto Hirska första vice ordförande och Janne Peltola andra vice. Delegationen vid AUS har 45 medlemmar.
Också vid Hankens studentkår är det männen som har makten. I styrelsen för i år sitter fem män och tre kvinnor och i delegationen är både ordförande Pontus Westerback och vice ordförande Jesper Rönnlund män. Traditionen förpliktar. De senaste åren har kårens styrelse haft manlig majoritet och det har varit mer regel än undantag under de senaste åren att ordföranden är en man. Under 2000-talet har styrelseordföranden varit kvinna endast 2003 och 2007.
Ett intressant fall är styrelsen för Arcadas studerandekår. Den består av sex medlemmar och fem av dem är kvinnor. Men den enda mannen i styrelsen är samtidigt ordförande. Studerandekårens fullmäktige konstituerar sig den 27 januari och enligt uppgift kommer den nya ordföranden att vara man också där. Styrelsen för Novium har en kvinnlig ordförande, men manlig majoritet med fyra män och tre kvinnor. Delegationen leds i sin tur av Joachim Hesthammer.

KOMMENTAR:

Spelar det någon roll?

SKRIVEN AV: CHRISTOFFER GRÖHN


Varför har Studentbladet valt att granska studentsammanslutningar ur ett könsperspektiv? Och varför har just dessa åtta styrelser valts ut? Skulle resultatet bli ett annat om paletten av studentföreningar som granskats sett annorlunda ut?
Det är alla bra frågor. För det första är det intressant att se vem som under sin studietid innehar en toppost inom sin egen kår. Sannolikheten för att en ordförande för en studentkår innehar någon form av förtroendeuppdrag också senare i livet är ganska stor. Därmed borde all granskning av makten inledas under studietiden. Det är ofta så att det är då som agnarna sållas från vetet. Ett förtroendeuppdrag leder till ett annat och så flyter det på. Ett exempel är Calle Haglund som var ordförande för SSI 2003 och numera är EU-parlamentariker. Tar man inte makten under studietiden är det svårt att ta den senare.
Jämställdhetsgranskningen gav ett rätt så jämlikt resultat, men just nu ser det ändå ut som att det vid de stora student- och studerandekårerna oftare är en man än en kvinna som håller i taktpinnen – antingen som styrelseordförande eller som ordförande för delegationen eller fullmäktige. Och då kan man anta att männen också i lite större utsträckning än kvinnorna innehar maktpositioner i samhället i framtiden.
En annan fråga är om det här spelar någon roll och om det syns i studentverksamheten om det är en man eller en kvinna som styr? Självklart är det viktigt att studentstyrelser är jämlika men jag påstår ändå att det inte syns i verksamheten om ordföranden är man eller kvinna eftersom en styrelse alltid är en helhet och i alla styrelser finns det både män och kvinnor. Få av de styrelseordförande som jag pratade med förespråkade könskvoter och det tycker jag är bra. Kvoter är inte lösningen.
Resultatet skulle inte ha skiljt sig om den granskade paletten hade utvidgats. En snabb titt på vem som har topposter inom nationerna vid Helsingfors universitet och Åbo Akademi visar att det är ganska fifty-fifty. Slutresultatet hade därmed varit det samma. Det är oftare en man än en kvinna som innehar en maktposition inom en studentsammanslutning.

Tillbaka