Indexbindning föreslås

27.12.2009

Den arbetsgrupp som under året har utrett hur studiestödet ska reformeras förslår att studiestödet ska indexbindas. Det är det största glädjeämnet för de studerande, men förslaget innehåller också en del dåliga nyheter.

Indexbindning av studiestödet föreslås

text jonny smeds

Det är med blandade känslor studentkårerna tar emot förslaget på reform av studiestödet. – Det nns både goda och dåliga sidor. Indexbindningen är självklart en av de goda sakerna, säger SARI VILJANEN som är socialpolitiskt ansvarig i styrelsen för Åbo Akademis Studentkår. – Man hoppas ju alltid att det enbart skulle ske förbättringar, men det är klart att det inte är möjligt. Den här modellen innebär stora förbättringar och vi förbinder oss till det här paketet. Vi kan inte godkänna att man skär ner på förbättringarna och lägger till försämringar, säger LEENA PIHLAJAMÄKI som är vice ordförande för Finlands studentkårers förbund och som har suttit med som studentrepresentant i arbetsgruppen. – Det är dock inte modellen som är det stora problemet med dagens studiestöd, utan det är nivån, säger Pihlajamäki. Stbl skrev i förra numret, inför arbetsgruppens sista möte, om hur reformen sannolikt skulle utformas. Det stämde i stora drag med den slutliga modellen gruppen fastnade för. – Den enda punkten där det slutliga förslaget skilde sig från spekulationerna var att man inte bestämde sig för att definiera minimistudier. I stället föreslår man skärpt uppföljning av studietakten. – Vi har redan begränsningar av studietiden. Vi behöver inte käpp efter käpp. Det är viktigt att komma ihåg att studiestödet är ett grundläggande socialt stöd, säger Viljanen.

En av de mest betydande förändringarna arbetsgruppen föreslår är att man ska införa en tvåstegsmodell där man spjälkar upp stödmånaderna på kandidat- och magistersnivå. – Stödet skulle dock vara lika stort för både kandidat- och magisterstuderande, konstaterar Pihlajamäki. – Det här ser vi inte som en bra sak, eftersom utbildningarna ser så olika ut. Det finns så många utbildningar där kandidat- och magisterstudierna går in i varandra. Det är bättre om man exibelt får använda sina stödmånader, påpekar Sari Viljanen. Till förbättringsförslagen hör förutom indexbindningen också höjningar av vårdnadshavartillägget och måltidsstödet samt att man i framtiden ska kunna få studiepenning då man gör avlönad praktik. – Det är obegripligt att man automatiskt förlorar hela sin studiepenning bara för att man får lön under sin praktik. Man kan ju ha andra inkomster och ändå lyfta stöd, säger Leena Pihlajamäki.

Enligt Sari Viljanen har Finlands studentkårers förbund sett till att kårerna varit medvetna om det arbete reformgruppen har gjort. – Vi har kunnat framföra våra synpunkter direkt till FSF och FSF verkar ha kunnat göra sin röst hörd i arbetsgruppen. Där tycks man dessutom ha funderat grundligt kring frågorna. Samtidigt nns det väldigt många olika åsikter och det är svårt att göra ett färdigt paket som passar alla, säger Viljanen. Ingen vet ännu vad som händer då politikerna härnäst tar itu med arbetsgruppens förslag. – Jag hoppas att man lyssnar på oss eftersom det är vi som har varit experterna, säger Leena Pihlajamäki men medger att indexbindningen är en känslig fråga. – Det viktigaste är att komma ihåg att studiestödet ska möjliggöra heltidsstudier. Det är ju det alla vill – både studenterna och staten, säger Sari Viljanen vid ÅAS.
Tillbaka

Aktuellt