Missnöjda startar nytt grönt parti

07.12.2009

Världen går under om det fortsätter så här. De politiska maktstrukturernas enda funktion är att upprätthålla status quo, och den som försöker förändra något genom politiken blir iställetlikadan som makthavarna. Det enda sättet att påverka är att fungera utanför etablissemanget för att omkullstörta systemet. Det behövs en revolution.

De nya gröna vill ha revolution

Världen går under om det fortsätter så här. De politiska maktstrukturernas enda funktion är att upprätthålla status quo, och den som försöker förändra något genom politiken blir iställetlikadan som makthavarna. Det enda sättet att påverka är att fungera utanför etablissemanget för att omkullstörta systemet. Det behövs en revolution.

text emmanuel sagne

Det är en sammanfattning av grundprinciperna för Gröna partiet som håller på att bildas. I grunden ligger en ekologisk övertygelse och en besvikelse över den demokratiska processen i allmänhet och De grönas verksamhet i synnerhet. Dem anklagar man bland annat för att bara vilja sitta kvar vid makten. – De gröna är fullkomligt ryggradslösa. Då förbundet från början var ett projekt av före detta liberaler, kunde man vänta sig att de skulle ställa sig i marknadskrafternas tjänst genast då de fått en gnutta makt, säger man från Gröna partiet.

Trots att man i media hittills har talat om ett nytt parti, har det inte registrerats ännu. I Gröna partiets inofficiella manifest talar man inte heller om att verka inom det parlamentariska systemet. På sin höjd kan man verka på lokal och kommunal nivå – och där vill man också främst sätta käppar i hjulet för det man ser som systemets strävan mot självförstörelse. Något officiellt manifest eller partiprogram finns dock inte. – De utkast till ett partiprogram som läckt ut på internet motsvarar inte partiets program. De är preliminära utkast, och innehåller delvis motsägelsefulla och motsatta synsätt, menar man på Gröna partiet webbplats. I det förnekade manifestet uttrycks de mål som ställs över allting annat vara något man i politisk jargong skulle kalla en extrem form av hållbar utveckling. Vid direkt tillfrågan förkastar ideologerna bakom gruppen idén bakom frasen. De menar att tanken är självmotsägande, då den innefattar att man vill hålla kvar ett ekonomiskt tankesätt som grundar sig på nödvändigheten av ständig ekonomisk tillväxt. De menar att den allmänt rådande uppfattningen om hållbar utveckling i själva verket är ett uttryck för en trend som varken människan eller planeten kan utstå.

För att förklara människans förhållande till sitt liv och naturen formulerar man sig i enlighet med tankar hos filosofer som KARL MARX och HERBERT MARCUSE. Man menar att det (post)industriella konsumtionssamhället utövar en förtingsligande verkan på allt och alla: alla värden underkastas de materiella. I förlängningen betyder det, menar man, att den ångest konsumenten upplever på grund av sin livssituation – och försöker dämpa genom konsumtion – har sitt ursprung i konsumtionssamhällets inre väsen. – Konsumtionssamhället skapar ständigt nya behov hos människan, och gör henne missnöjd. En missnöjd människa kan inte vara lycklig, säger partiets talesman VILLE RANTANEN. För gemene man kan dock de lösningar organisationen erbjuder te sig extrema, men här vill man påminna om att det som är vanligt här, inte nödvändigtvis är det på annat håll. – ”Vanligt folk” i dagens Finland är i själva verket representanter för den rika minoriteten – folket i Tuileries eller Vinterpalatset. Det globala samhällets medelsvensson finns i tredje världen, och där har man knappast något emot att de kapitalistiska och imperialistiska strukturerna nedmonteras, menar partiets talesman.

Det finns ännu ingen officiell linje för hur förändringarna i praktiken skulle ta form, men enligt tillgänglig information handlar det om en dramatisk nedskärning av levnadsstandarden. Det mesta man associerar med dagens samhälle skulle få stryka på foten. Bland annat skulle processen innebära ett totalt avskaffande av oljeekonomin, kolkraften och kärnkraften, största delen av utrikeshandeln, avveckling av industrierna och en nyutveckling av självhushållning. Samlevnaden i harmoni med naturen tas till den grad att man till och med talar om att utveckla en ny form av jägaroch samlarkultur.

Trots att projektet skulle leda till att man förlorar en stor del av det man i allmänhet tänker på som det goda i det moderna samhället, betonar man att förändringen är nödvändig. Resultatet skulle (i vissa avseenden, medger man) bli en bättre, lyckligare framtid. Inte bara förändringarna man förespråkar, utan också medlen man är beredd att tillgripa är extrema, åtminstone om man får tro det inofficiella manifestet. På partiets webbplats förnekar man att man skulle förbereda sig på att tillgripa våld för att uppnå sina mål. – Gröna partiet har inte för avsikt att använda sig av våldsamma metoder. Vi anser inte mordiskt härjande vara ett realistiskt medel för att uppnå en bättre morgondag, lyder texten. Tidigare har man dock uttryckt att man anser hela den västerländska etiken vara felande från grunden, vilket skulle betyda att gällande lagar är suspekta. Också laglydande för laglydandets skull vore rent hyckleri och det värsta uttrycket för moralisk bankrutt. Istället skulle man handla enligt en jesuitisk etik: ändamålet helgar medlen, och om medlen är lagliga, i gråzonen eller direkt olagliga skulle vara mindre viktigt än att planeten och människan räddas.

Men undergången då, kommer den? – Förhoppningsvis inte, men nog svåra tider. I varje fall lär det ska bli kaos – antingen jorden-går underkaos eller rädda-världen-kaos. Vi hoppas naturligtvis på det senare, säger Ville Rantanen. Studentbladet inväntar jordens (uteblivna) undergång med spänning.
Tillbaka