Du är framtidens ledare
07.12.2009
Under året har studentledare på den här tidningens sidor uttryckt sitt bekymmer över en nedgång i intresset för att delta i aktiviteter utanför studierna. Det önskas hjälp med allt från att städa efter fester till att fungera som styrelsebildare. Var finns orsaken? Är det studerande som ska aktiveras eller ska felet sökas någon annanstans?
Du är framtidens ledare
Under året har studentledare på den här tidningens sidor uttryckt sitt bekymmer över en nedgång i intresset för att delta i aktiviteter utanför studierna. Det önskas hjälp med allt från att städa efter fester till att fungera som styrelsebildare. Var finns orsaken? Är det studerande som ska aktiveras eller ska felet sökas någon annanstans?
text emmanuel sagne
Att vara kår-, nations- eller föreningsaktiv är åtminstone inte i mindre grad en merit än tidigare, det säger både gulnäbbar och gamla studentföreningsaktiva vid Soc&kom. – Visst är det något jag har i CV:n, och jag tror att arbetsgivare beaktar det, säger STAFFAN SMÅROS, klubbhövding vid StudOrg år 2006 och numera magistersstuderande i masskommunikation. Han tror inte att studerande plötsligt skulle ha förändrats, och att nedgången i intresse skulle bero på det. – Om det händer samtidigt på flera ställen, kan man ju börja misstänka att det är något strukturellt som ligger bakom. Inte för att jag menar att strukturer skulle vara determinerande, säger Småros.Styrelseordförande för Svenska handelshögskolans studentkår, PONTUS WESTERBACK, är också medveten om att en förändring skett. Han menar att det handlar om normal variation. – Kårverksamheten brukar gå i vågor, och för tillfället verkar vi ha en liten nedgång. Jag ser det ändå inte som något att vara orolig för, säger Westerback, som tror att vi snart ser en uppgång. Att det enbart skulle handla om normal variation tror han ändå inte. – Den begränsade studietiden kan ha påverkat vissa människor som annars skulle ha sökt, men vi kan ändå inte lägga hela skulden på den. Lite måste vi också se oss själva i spegeln och anpassa vår verksamhet så att den passar majoriteten av kårmedlemmarna, säger Pontus Westerback.
Det finns faktorer som påverkar ifall en viss studentorganisation är attraktiv eller inte. Ekonomiska problem, dåligt rykte och svag handlingskraft är alla avskräckande faktorer, säger MIRJAM HEIR, som är fjärde årets journalistikstuderande vid Soc&kom. Hon var aktiv i elev- och studentkåren i sitt högstadium och gymnasium innan hon började vid universitetet. – Men det fick jag tillräckligt av då. Nu, efter fyra år, kunde jag aktivera mig igen. Det är också viktigt att man upplever att man har handlingsrum, säger JOHANNES RISKA, en gulnäbb som känner sitt ansvar. – Jag har tänkt söka en post inom StudOrg. Det hör liksom till. Om man är med på festerna ska man vara med och ordna dem också, tycker Riska, som studerar statskunskap. Studenter vid Soc&kom är väl medvetna om att studietiden är begränsad, och några av de tillfrågade säger sig känna ett tryck på att bli färdig på tre år. Då formuleringarna går i banorna att det inte är omöjligt att kombinera studier, deltidsarbete, utbytesår och kåraktivitet så att man tar sin examen inom utsatt tid, kan man se åt vilket håll det lutar. Mot kompromissande. En studerande som kan kategoriseras som ambitiös är dock inte bekymrad. – Det gör inget om det drar ut på tiden. Man hinner, menar hon. Åsikten gällande kåraktivitetens inverkan på studierna ekas hos exklubbis Småros. – Man kanske missar en tent här och där, men det är inte hela världen.
Nyckeln till att klara sig – och om man får tro en artikel av en australiensisk professor – till att bli en bra företagsledare, ligger i ett tankesätt som hjälper en att hantera misslyckanden och motgångar. Det kallas ett ”growth mindset”. – Även om de som tänker enligt det kan ha tvivel i början, kan de snabbt gå vidare till att tänka vidare och söka alternativa lösningar, skriver robert wood från Melbourne Business School i sin artikel ”Do ’C-grade’ students make the best CEOs?” (läs mer på sidan 7). Om man inte vill bli ledare för ett storföretag, vad motiverar en då? Gemenskap, kamratskap, nätverkande, den bra fiilisen. Orden är olika, men de flesta tillfrågade verkar uttrycka samma sak. Det är roligt att vara med. Att man lär sig mycket ska kanske inte heller underskattas, menar CHARLOTTA SMEDS, vice ordförande vid Vasa Nation. – Det man lär sig på tre år i högskolan, lär man sig på ett år i nationen.
Tillbaka