Erik Sandström, Studentbladets Chefredaktör 2017. Bild:Sandra Suominen.

Tidigare chefredaktör Janne Wass riktar skarp kritik mot krafterna bakom Studentbladet, men han gör några felbedömningar om läget. Chefredaktör Erik Sandström svarar på kritiken ur Studentbladets perspektiv.

Här kan du läsa Janne Wass kolumn.

Ny Tids chefredaktör Janne Wass riktar kängor åt höger och vänster när han analyserar Studentbladets nuvarande kris.

Trots att Studentbladet hela tiden tampats med stor osäkerhet har vi aldrig varit vilsna.

Han skriver bland annat att Studentbladet ger ett ”något vilset” intryck, men att redaktionen kanske inte bör belastas för det. På den punkten har han fel. Redaktionen bör ”belastas” för Studentbladets linje och sist och slutligen är det jag som chefredaktör som bär ansvaret. Men trots att Studentbladet hela tiden tampats med stor osäkerhet har vi aldrig varit vilsna.

Jag föreställer mig inte att alla håller med om att vår linje är den rätta, men jag står helt och hållet bakom våra val. Eftersom utgångsläget var väldigt utmanande när vi började så har vi också varit tvungna att kritiskt granska varenda litet steg av processen att förnya Studentbladet. Därför är det också enkelt att motivera varför Studentbladet ser ut som det gör.

Studentbladets riktning

Studentbladets redaktion sitter inte på alla svar, ifall vi trodde det skulle vi verkligen vara vilsna. Därför satsar vi hårt på respons av användarna för att skapa ett Studentblad som så många finlandssvenska studerande som möjligt kan ta till sig.

Svara annars på vår användarundersökning om du inte ännu har gjort det.

Men vi är medvetna om att det bara är några få som brukar ge direkt respons. Så vi frågar också de tysta användarna genom att följa med vår användarstatistik.

Vi försöker skapa ett samspel mellan oss och användarna. Vi tror inte att vi kan diktera vad var och en vill ha. Ändå satsar vi på att göra relevant innehåll för alla finlandssvenska studerande. Det är en bred skara. Men jag anser att det finns plats för en publikation som fokuserar på studiefrågor på svenska i Finland.

Samtidigt stirrar vi oss inte blinda på användarstatistiken. Vi förlitar oss långt på sociala medier för att nå ut och där fungerar innehåll som väcker känslor. Men jag tror inte att det på lång sikt är hållbart att Studentbladet riktar in sig på att endast jaga klick.

Statistik sammanställd inför vårmötet visar att de mest lästa texterna ofta varit provocerande.

Vi har satsat på innehåll som är relevant för alla studerande på svenska, men också på att göra lokalt innehåll genom våra medarbetare runt om i landet. Vårt huvudfokus är studiefrågor och ärenden som berör studerande. Det är frågor som inget annat medium kan satsa på fullt ut.

Vi tackar inte nej till bra innehåll.

Vi har också publicerat allt möjligt annat som berör vad som helst mellan himmel och jord. Det har ofta varit på initiativ av någon av våra medarbetare och vi tackar inte nej till bra innehåll. Vårt utrymme för innehåll är nästan obegränsat och om det finns någon som är intresserad så är det bara positivt att fler upptäcker Studentbladet.

Redaktionens huvudsakliga uppgift har ändå varit att bevaka studiefrågor. Vi rapporterar om studiefrågor i Svenskfinland, världen och lokalt.

Hur ska man läsa Studentbladet?

Wass baserar långt sin bild av Studentbladet på att ha kollat på vår framsida strax innan redaktionen tog paus inför sommaren.

Att det inte fanns så mycket nytt innehåll beror på att vi medvetet försökte trappa ner på att skapa innehåll för att kunna fokusera på allting som måste göras innan sommaren. Att texterna om Novium över huvud taget fanns med berodde på deras överraskande beslut, som vi självklart rapporterade om.

Den stora massan konsumerar vårt innehåll på ett helt annat sätt.

Det finns ett fåtal ivriga läsare som läser Studentbladet just så: De går in på första sidan och ser om det har kommit någonting nytt. Vi vill förstås ge en så bra bild som möjligt av Studentbladet genom en fin framsida. Men den stora massan konsumerar vårt innehåll på ett helt annat sätt: genom sociala medier.

Det gör att alla har sin egen uppfattning om vad Studentbladet egentligen gör. Det som syns på sociala medier är oftast någonting som en bekant rekommenderat som kan tänkas vara relevant för dig. En förknippar Studentbladet med fastlagsbulle-utmaningar, en med pedofili och en tredje med en text om Trump. Den allra största massan förknippar antagligen Studentbladet med tidigare redaktioners skapelser, utan att desto mera fundera på att redaktionen byts ut varje år.

Eftersom första sidan är något nedprioriterad finns det egentligen bara ett bra sätt att få en bra överblick över vårt innehåll och det är att beställa vårt veckobrev.

Absurd tanke att köra över Novium

Överlag är Janne Wass kommentar intressant läsning, men ett av hans påståenden är snarast absurt: Att Studentbladet borde ha fokuserat på huvudstadsregionen för att förhindra att Hankens studentkår drar sig ur SSI.

Han menar att huvudstadsregionens studerande skulle ha slagit sig samman för att totalt köra över en enskild medlemskorporation. Det hade inte varit ett alternativ.

Nu är situationen däremot en annan. Novium är inte längre intresserad av det finlandssvenska samarbetet och nu återstår det att se vilken riktning SSI väljer att ta.

Kanske riktar sig Studentbladet in på Huvudstadsregionen. Det kunde hjälpa Studentbladet att hitta sin publik. Men samtidigt skulle Studentbladet förlora sitt värde och funktion.

Jag vet inte om det finns ett egenvärde i att upprätthålla en finlandssvensk kultur, men alla sociala konstruktioner utvecklas och förändras ständigt. För att upprätthålla någonting gemensamt krävs medvetna satsningar och gemensamma medier har en viktig roll för att skapa identitet. Ifall man väljer att lägga ner ett finlandssvenskt samarbete försvagar det den finlandssvenska identiteten. Möjligtvis uppstår det istället någonting bättre. Kanske svenskspråkiga studerande i Helsingfors eller i Åbo har ännu bättre möjligheter att nå varandra.

Det hela får mig ändå att småle bittert varje gång någon påstår att finlandssvenskheten hotas ”utifrån”.

Om skribenten
Erik Sandström är Studentbladets chefredaktör 2017.
Publicerad
juni 16, 2017

2 kommentarer om “Svar på Wass’ kritik mot Studentbladet”

  1. Men Erik,

    Jag förstår att Studentbladets chefredaktör känner sig tvungen att svara på kritik. Problemet är bara själva svaret – det följer väldigt långt tidigare chefredaktörers sätt att hantera kritik. Och det funkar inte.

    Du skriver ”Men trots att Studentbladet hela tiden tampats med stor osäkerhet har vi aldrig varit vilsna.” Redan det ger i sig ett vilset uttryck – du verkar inte ha förstått vad Wass poäng är. Det handlar inte om att personerna på redaktionen skulle känna sig vilsna, utan att den ”linje” ni uppenbarligen är övertygade om att ni följer faktiskt inte är en konkret linje. Ni kanske har en uppfattning som är annorlunda, men det ni kommunicerar ut ger nog ett vilset intryck. För vilsenheten handlar om vart Stbl, och i förlängningen SSI, är på väg. Och det är en linje som ligger bortom en enskild redaktions kognitiva horisont. Så klart du kan motivera enskilda artiklar, eller till och med alla artiklar, men det blir inte till en linje.

    Sedan ÅAS gick ur SSI har Stbl konsekvent fokuserat mycket mer på Åbo, vilket är en väldigt märklig linje. Det enda konkreta svaret (förutom att man lyckats ragga aspirerande Åbo-journalister) är att man försöker få med ÅAS igen. Och det sker på bekostnad av andra orter. Men visst, det är ju kul att få läsa om aktuella saker på sin studieort i en tidning ens studentkår inte längre är med och sponsrar! Även om det ger ett vilset intryck.

    När du beskriver Stbls ”riktning”, verkar svaret mest handla om besöksstatistik, med förtydligandet att ni satsar på innehåll (som är relevant för alla studerande) på svenska (duh?), att det är era medarbetare som gör lokalt innehåll (frekvensen och kvaliteten verkar ni inte vilja styra, varpå Åbo förekommit förvånansvärt ofta efter 2014), och att ni fokuserar på studiefrågor och ”ärenden som berör studerande”. Den linjen kan kännas tydlig, men är ungefär det samma som att säga ”kunden i centrum”. Det säger inget om åt vilket håll vinklingen faller, vad fokus egentligen ska ligga på i den myriad av frågor som ”berör studerande” som finns, eller varför ni gör artiklar om just de saker ni gör. Stbl har inte vågat välja en riktning, utan väljer istället någonting som verkar neutralt, men istället faller på omedvetna vinklingar. Som till exempel vad era ”medarbetare” vill skriva om. Eller fastlagsbullar.

    Dessutom berör detta inte alls en väldigt väsentlig punkt: Utan en tydlig vinkling (vinklingar behöver inte vara politiska) är också läsarkretsen otydlig. Att de flesta läsare kommer från sociala medier är ett tecken på att det kommer nytt material så sällan, att folk behöver få en notis om när det kommer. Finländsk mediekonsumtion är i högre grad än i andra länder baserad kring de olika mediehusens egna webbplatser, vilket bl.a. Yle har konstaterat. Kommer läsarna via sociala medier betyder det att det inte finns en poäng med att besöka själva webbsidan direkt för att kolla om det kommit något nytt.

    Att redaktionen byts ut varje år låter ungefär som ”föreningens styrelse byts ut varje år”. Det är ett internt problem, inte ett externt. Det är föreningen, eller Stbl, som ska ha en tillräckligt bra struktur för att kunna hålla en enhetlig linje över redaktionsbytena. Föreningar lyckas lösa dessa problem, och det är ingen ursäkt. Varje redaktion kan göra insatser som påverkar uppfattningen av Stbl, och uppfattningar håller i flera år framåt. Redaktionerna måste inse detta och kunna arbeta utgående från det, inte skylla på det som ett evighetsproblem.

    När det sedan kommer till att faktiskt välja riktning för Stbl verkar Wass förslag att fokusera på huvudstadsregionen väcka ont blod. Och sett ur Åboperspektiv känns det verkligen befogat. För plötsligt kommer ett svar på vad Stbls verkliga riktning är: Det handlar om finlandssvenskt samarbete, och därför ska fokus ligga på hela svenskfinland. Och här blir det flummigt.

    För det är inte mer av ett finlandssvenskt samarbete om ni har en bunt medarbetare i Åbo som skriver artiklar om Åbo, om tidningen finansieras av Helsingforsare. Vi i Åbo tackar och tar emot att ni vill publicera artiklar om aktuella händelser här, men det ter sig ju verkligen märkligt att ni gör det. Handen på hjärtat, vad är det annat än en charmoffensiv gentemot ÅAS?

    SSI skulle vara det finlandssvenska samarbetet, men det funkade inte i praktiken, vilket även Wass intygar om. Men mycket om SSI handlar om strukturerna – inte bara röstfördelning, utan också på vilket sätt alla medlemskorporationer deltar i SSI. Mycket vittnar om att SSI:s möten var fyllda av ”nakkiterade” personer som inte fått någon linje ”hemifrån”, utan på mötet måste hitta på var de står i komplexa frågor om organisationens framtid.

    Och allt det avspeglar sig på Studentbladet. Kan inte SSI komma överens om en konkret riktning för sitt samarbete, har Stbl än svårare. Varje redaktion kan flumma ihop någonting om samarbete utgående från sina egna uppfattningar om vad det skulle kunna vara, men det är kortsiktigt, flyktigt och ser inte helheterna. En sådan riktning är ett planerat, välgenomtänkt organisatoriskt verktyg som är lätt att kommunicera utåt vid behov. Men just nu är riktningen så odefinierad att den stannar på vagheter som ”ärenden som berör studerande”.

    Kunskapen för att göra både SSI och Stbl välfungerande finns inom student- och studerandekårerna, inte hos någon konsultfirma man betalar multum åt. Kardinalfelet studentorganisationer gör är att, som högt utbildade personer, tänka sig att det finns experter som kan tala om för en precis vad man ska göra. Svaret Stbl fick räckte inte för Novium, och nya svar av dylika konsultfirmor kommer inte att räcka för andra heller. Kan inte Stbl eller SSI kommunicera öppet och tydligt om sin strukturella utveckling talar det väldigt tydligt för att man inte egentligen har någon aning. Och är vilsen.

    PS. Att slänga in socialkonstruktivism i en text är en onödig vinkling som såväl humanister som samhällsvetare inser att är problematiskt. Tala ”asiaa”, inte populärvetenskap.

  2. Men Linnea,

    Att svaret som Stbl fick inte räckte för Novium bygger igen på en uppfattning om att SSI är frånskild från sina medlemskorporationer, alltså att medlemmarna synar verksamheten utifrån och sedan bestämmer om de vill medverka eller inte. Men SSI består av sina medlemmar och medlemmarna bestämmer SSI:s riktning. Det är alltså lite absurt att tänka att riktningen medlemmarna själva har valt inte duger. Om de vill anlita en konsultfirma så måst de väl få göra det.

    Precis som du säger borde student- och studerandekårerna aktivare själva ta tag i SSI och besluta om vad som borde göras, vilket jag är glad att de nu verkligen ger intrycket av att de vill göra. Så förhoppningsvis har SSI en klarare vision om framtiden i höst.

    Kul att du uppskattar vår Åbo-rapportering. Från redaktionens sida har vi inte riktat uppmärksamhet på specifikt ÅAS, utan vi har haft som uppdrag att göra innehåll för hela Svenskfinland på alla orter med svenskspråkig högskole- och yrkeshögskoleutbildning (Det är i alla fall en tydlig linjedragning från SSI). Novium är förstås också aktiva i Åbo och vi rapporterar också om andra studieorter. I Raseborg och Åland har vi tyvärr haft lite svårare att hitta frilansar.

    Huruvida Studentbladet är vilset eller ej måste väl läsarna bygga sin egen uppfattning. Och jag måste kanske erkänna att Studentbladet letar efter en ”riktning”, precis som så gott som alla andra publikationer som gått över till webben. Jag reagerade mera mot att använda termen ”vilsen” eftersom vi arbetar på ett medvetet sätt för att bygga en identitet på webben.

    I och med digitaliseringen duger däremot inte den gamla linjen. Webben har ett helt eget ekosystem för nyheter och det är en stor förändring att gå från papper till webb. Det betyder alltså att vi måste bygga upp en helt ny identitet för Studentbladet, nästan från början. Jag tror inte att vår redaktion lyckas göra det på bara ett år, men jag hoppas att vi kan bygga en god grund för kommande redaktioner att arbeta vidare på. I den processen har vi möjligheten att följa med användarbeteendet vilket hjälper oss väldigt mycket.

    PS. Studentbladet är inte till för endast humanister och samhällsvetare.

Kommentera