Yrkesutbildningsreformen innebär nedskärningar på 190 miljoner euro. I praktiken betyder reformen bland annat att antalet examina kommer halveras och att ansökningstiden till yrkesutbildningar kommer bli fortlöpande.

Regeringen har lämnat sitt förslag för en ny lag om yrkesutbildning. Enligt förslaget ska bestämmelserna om yrkesutbildning och yrkesinriktad vuxenutbildning gå under samma lag som en helhet, och de nuvarande lagarna upphävas. En del av arbetskraftsutbildningen ska även flyttas från arbets- och näringsministeriet till undervisnings- och kulturministeriet. Målet är att den nya lagen ska träda i kraft 1 januari 2018.

Rabbe Ede som är direktör på Optima tycker det är förståeligt men synd att median fixerat sig så mycket på nedskärningarna, eftersom det finns mycket positivt i reformen.

– Det är olyckligt att en annars i många fall väsentlig och bra reform fått en slagsida via besparingarna. När en ny reform kommer i kraft borde man inte ha kört igång besparingarna ett år tidigare. Inbesparingarna har kört igång redan 2016, och lagarna – ifall det går enligt planen, träder i kraft först i början av 2018.

Antalet examina halveras

Antalet examina minskar enligt förslaget från nuvarande 351 till 164 då de nuvarande examina vill slås ihop till större helheter. Tanken är att studerande ska ha större möjlighet att specialisera sig inom sina examina och att de nya examina ska ha fokus på karriärer och arbetsuppgifter, som är allt mer skiftande än tidigare.

– Utbildningen ska motsvara arbetslivet så bra som möjligt. Oberoende om man är ung eller vuxen så ska utbildningen vara anpassad så att den liknar arbetslivet så mycket som möjligt. Så man med enkla medel kan stiga in i arbetslivet. Den utökade kontakten med arbetslivet och arbetsgivarna är bra, säger Ede.

”Oberoende om man är ung eller vuxen så ska utbildningen vara anpassad så att den liknar arbetslivet så mycket som möjligt.”

Ede upplever inte att det skulle bli en stor försämring i och med att antalet examina minskar.

– Minskningen av antal examina gäller yrkessexamen och specialyrkesexamen. De har enligt arbetsgivarna varit ganska så snäva. Det finns fördelar med att antalet examina minskar  – det betyder inte att de skulle försvinna utan att att det blir bredare examen. Det är någonting som gagnar arbetslivet och individen eftersom det hursomhelst inte finns möjlighet att som väldigt ung specialisera sig väldigt långt på två eller tre år. Istället får man en bred bas att stå på. Så kan man via arbetsplatsen få sin specialinriktning som man vill jobba med i framtiden.

Fortlöpande ansökningstid

Enligt förslaget kommer ansökningstiden till yrkesutbildningar att pågå året runt.

– Non-stop intagningen gör det lättare att börja studera i större utsträckning än tidigare. Då behöver man inte vänta så länge, ifall man börjat någonstans och tycker att man valt fel eller inte kommit in överhuvudtaget. Det kan finnas kvar en plats på en annan utbildning som man kan börja på, istället för att man är tvungen att vänta i några månader eller till nästa höst.

Större press på lärarna

Enligt förslaget kommer det vara större fokus än någonsin på personliga utvecklingsplaner för kunnande. Jag frågar Ede ifall det kommer lägga en större press på läraren, eftersom personliga utvecklingsplaner i kombination med den fortlöpande antagningen betyder att alla studerande inte kommer att vara i samma skede av sina studier.

– På papper är det lätt att arrangera men i praktiken är det inte lika lätt att genomföra. Personliga utvecklingsplaner kommer att utkristalliseras mycket mer än tidigare och naturligtvis är det en stor utmaning, men det här är inte någonting nytt för oss.

”På papper är det lätt att arrangera men i praktiken är det inte lika lätt att genomföra.”

Enligt Ede har termer som “klass” och “årskurs” lämnats bort eftersom det blir med individbaserat. Allihopa är i samma lärmiljö. Inlärningen behöver inte heller ske så att läraren alltid är närvarande eftersom möjligheterna till att jobba till exempel i en digitaliserad lärmiljö blivit bättre.

– Optima har ansvar för yrkesinriktad specialundervisning i hela Svenskfinland. Vi har i många år jobbat med helt individuella lösningar för unga och unga vuxna med handikapp av olika slag, som kräver skräddarsydda planer.

Hur påverkar fortlöpande antagning och brist på en egen klass eller årskurs elevernas känsla av samhörighet?

– Trots den fortlöpande antagningen kommer en väldigt stor procent av ungdomarna till utbildningen i augusti efter att ha gått ut nian. Sannolikt kommer det finnas en grupptillhörighet då också, och många kommer med egna termer att fortsätta säga vilken årskurs de går på.

– Vid Optima, så långt bara pengarna räcker, så kommer vi att satsa på närundervisning väldigt kraftigt också framöver.

Om skribenten
Sandra Suominen är Community Manager på Studentbladet. Sandra konsumerar galna mängder kaffe och blir glad av kattbilder.
Publicerad
maj 11, 2017

Kommentera